Underslös

Fram till slutet av 1860-talet bestod stora delar av landskapet vid Underslös av ljunghed som betades hårt. Därefter har skogen tagit över området successivt. Modernt skogsbruk har bedrivits i liten omfattning.

I områdets västra del förekommer mest hällmark med tall. Denna del präglas mycket av de speciella geologiska förhållandena med små sprickdalar och bergbranter som korsar stora delar av området. I de små sprickdalarna och längs bergbranterna finns ett stort inslag av så kallad ekkrattskog.

I områdets östra del är jordtäcket något tjockare jämfört med hällmarksområdet i väster. Här är lövinslaget större och det finns även ett par kärr. Torrträd påträffas framför allt spritt på hällmarkerna och i sprickdalarna.

I naturreservatet finns även lite ädellövskog med bok och ek. Med tiden kommer träden att kunna åldras och dö naturligt och därmed förbättra livsförutsättningarna för många krävande arter. I området finns flera naturvårdsintressanta arter så som stubbspretmossa, korallav, ekticka, spillkråka och nattskärra.