Stångehuvud

Stångehuvud utgör den sydligaste utlöparen av det bohuslänska granitområdet. Rundhällar med vackert slipade, "mjuka" former och tydliga isräfflor är karaktäristiska för området. Här och var randas granitklipporna av pegmatitgångar.

Flera stigpassager går genom smala klyftor och förbi grottliknande bildningar. Stångehuvud är ett livligt besökt rekreationsområde med fina möjligheter till bad och fritidsfiske utefter klippstranden i väster samt promenader på stigar som gjorts lättgångna med prydligt anordnade trappor och spänger i kuperade delar av området.

Donationsmark

Området utgör donationsmark som ägs av Kungliga Vetenskapsakademin. Donationen tillkom i en tid då stenindustrin stod på sin höjdpunkt och huvudsyftet var att undanta ett naturskönt område från stentäkt. Som kontrast till de välbevarade klipporna i söder står Galleberget, där täktverksamhet tidigare har bedrivits. Detta utgör norra delen av reservatet. Här har av kulturhistoriska skäl inga efterbehandlingsarbeten vidtagits och detta parti ligger kvar nästan exakt som det lämnades när täktverksamheten upphörde.