Stora Orrberget

Gammal skog inklädd i hänglavar möter dig i Orrbergets naturreservat. Högre upp växer karga tallskogar. På Lilla Orrberget i reservatets nordvästra del finns ett större område med lavtäckta hällmarker.

Mellan Lilla Orrberget och Orrbergs-kläpparna rinner den bitvis uträtade Sundbäcken.

Skogarna består till största delen av grovstammig och högrest granskog. Tallar och granar på cirka 200 år förekommer allmänt inom de brantare och mer blockiga delarna av reservatet. I de karga tallskogarna på bergets övre del finns en hel del ännu äldre träd på minst 250 år. Den allra grövsta och mest högproduktiva skogen återfinns utmed Sundbäcken. Här finns det gott om granar som är 30 meter höga och har en basdiameter på 65-70 centimeter.  

Skägglavsarter och blåbärsris

Merparten av reservatets skogar är relativt hänglavsrika. I de nedre delarna av sluttningen dominerar manlavar och olika skägglavsarter, medan garnlaven blir vanligare en bit upp i sluttningen. I de nedre delarna av sluttningen är skogen helt grandominerad.

Fältskiktet domineras här av högvuxet blåbärsris med stort inslag av lågörter, hög-örter och ormbunkar, bland annat ekbräken, hultbräken, midsommarblomster och stenbär. Intill bäcken finns även mer krävande kärlväxter som örnbräken, tibast, skogsviol, hässlebrodd och spindelblomster.

Dämda diken för våtare våtmarker

Länsstyrelsen har byggt dämmen i några av dikena i naturreservatet. Ett dämme består av stockar och torv som gör att vattnet rinner långsammare.

Dikena har i många fall grävts för att förbättra skogsproduktionen och leder till att våtmarkerna torkar ut. Det ger negativa effekter för naturvärdena i området. Dämmen som återigen sprider vattnet i landskapet är på så sätt till nytta för många växter, insekter och djur.