Njakafjäll

Flera personer som grillar vid eldstäder, med vy över skog och berg.

Alla borde ströva en dag på Njakafjäll. Här har en hotad gammelskog räddats till våra efterkommande.

Rosenticka.

Efter en hård naturvårdsdebatt avsattes Njakafjäll som naturreservat år 2000. Här ska granskogarna med garnlav, osttickor och tretåiga hackspettar få sköta sig själva.

Njaka kommer från ordet njakka, ett samiskt ord för otillgängliga. Trots detta har stora delar av skogarna påverkats av äldre tiders plockhuggning. Det hindrar dock inte att 600-åriga granåldringar står kvar och att det finns mycket grova lågor, omkullfallna stammar, med ovanliga svampar som lappticka, rosenticka och taigaskinn.

En del av dessa märkliga organismer är torra, hårda tickor, andra är köttigt sega. Det ljusbrunt knottriga rynkskinnet skapar onämnbara associationer och den camembertdoftande osttickan är kungen bland Njakafjälls svampar.

Njakafjäll ligger mellan Kultsjöåns och Marsåns dalgångar. Den högsta platån, Stora Njakafjäll, når 828 meter över skogsgränsen. Mot söder ligger höga branter, Stalonskollan, som gräns för den ostliga delen av fjällen.

Raststugor och stigar

I Njakafjäll finns flera rast- och vindskydd. De ligger spridda i reservatets olika miljöer från myr till djup skog och kallfjäll med milsvid utsikt.

Alla stigar och anläggningar förvaltas av Vilhelmina övre allmänning.

Vilhelmina övre allmännings hemsida Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Karta över anläggningar och stigar i Njakafjäll Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Fåglar och djur i Njakafjäll

I Njakafjäll kan du möta både ren och älg. Kanske hittar du ett gammalt björnide. Varje vinter spåras järv och lodjur i Njakafjäll. Vid en rast kan fåglar som lavskrika, tretåig hackspett och lappmes visa sig om du har tur.

Vy över Njakafjäll.

Aktuellt för detta besöksmål

Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.

Föreskrifter

Välkommen att besöka Njakafjäll. Tänk på att det inte är tillåtet att:

Störa djurlivet, exempelvis genom att klättra i boträd eller medvetet uppehålla sig närmare rovfågelbo, lya eller gryt än 100 meter.
Göra åverkan på mark eller växtlighet, torrträd och vindfällen inräknade.
Plocka och insamla växter eller ryggradslösa djur, med undantag för bär och matsvamp.