Krokån

Krokåns naturreservat utgörs av brandpräglad sandtallskog. Här kan du hitta riktigt gamla träd, men också spår av människans tidiga brukande av skogen.

Sandtallskogen med sitt tunna marktäcke utgör lämpliga livsmiljöer för många specialiserade marksvampar. Över hela reservatet växer dropptaggsvampen i stora mängder. Här finns också mindre vanliga svampar som trivs på brandpräglade tallhedar. Två bra exempel är skarp dropptaggsvamp och goliatmusseron. Om du har tur kan du också hitta den vackra blå taggsvampen – omisskännlig tack vare sin intensiva ljusblå färg.

Skoghistoriska spår

Trots att skogen i Krokåns naturreservat är gammal, är det svårt att hitta några stubbar eller någon död ved. Det beror på att den döda veden har använts vid tillverkning av tjära längre tillbaka i tiden. Både stam, stubbe och rötter kunde användas. Spår av stubbrytningen syns ofta tydligt i form av mer eller mindre kvadratiska gropar

Träd som utsatts för brand är impregnerade med tjärämnen och extra lämpliga att tillverka tjära av. Därför hittar man ofta tjärdalar i brandpräglade skogsmiljöer, som exempelvis Krokåns sandtallskogar. I den sandiga marken var det dessutom enkelt att anlägga en tjärdal.

Det finns två små välbevarade tjärdalar i området, en vid reservatets västra gräns och en strax norr om reservatet. Tjärdalen, en trattformad grop med en öppning på ena sidan, anlades i en sluttning och kunde användas vid upprepade tillfällen. För att forma tjärdalen och få rätt lutning använde man sig av stöttor och stockar som täcktes av torv och hårt packad jord. Tjärdalens botten måste vara helt tät. Veden lades i gropen och täcktes över med exempelvis torv, och fick sedan brinna under syrefria förhållanden. Tjäran som bildades rann ut genom öppningen i vallen och ner i en tjärtunna. Tunnorna fraktades på vattendragen ut till kusten och gick ofta på export.