Långrumpskogen

Långrumpskogen är en av Nordsveriges mest skyddsvärda naturskogar. Här är träden flera hundra år gamla.

Många av de lavar, svampar och insekter du hittar i Långrumpskogen finns bara i skog som fått leva ostört under mycket lång tid.

Genom att studera pollen och växtfossil i våtmarker kan man ta reda på vad som hänt långt tillbaka i tiden. Analyser visar att före 1200-talet dominerade gran, björk, sälg och al på kärret i Långrumpskogen.

Bränder förekom regelbundet med omkring 100 års mellanrum. Det kan forskare utläsa av sot- och kolfynden i våtmarken och av pollen efter mjölkört, en art som brukar blomma upp i stor mängd på brandfält och hyggen. Från 1500-talet och framåt ökade det småskaliga skogsbruket i området. Bränder och betande kreatur påverkade också skogen

Livsmiljö för sällsynta insekter

När man på 1700-talet slutade med avverkningar och att ha kreaturen på skogen kunde granen åter börja etablera sig. I dag är de äldsta granarna 250 – 300 år.

Sällsynta insekter som större och mindre barkplattbagge och den lilla slemsvampmögelbaggen trivs i den fuktiga skogen. På de långsträckta, låga moränryggarna finner du mest stora gammelskogstallar blandat med döda och omkullfallna träd. Sitter du stilla en stund kommer kanske lavskrikan och gör dig sällskap.