Södra Gardfjället
Grantonsskalet.
I Södra Gardfjällets naturreservat behöver du inte gå långt för att mötas av praktfulla fjällvyer. Reservatet är väl värt ett besök året om.
Det finns många intressanta besöksmål i reservatet. Den vackra U-dalen Grantonskalet når du efter en kortare vandring från Grönfjäll. Genom dalgången slingrar sig Grantonsbäcken. Vid Bullerfallet, söder om Kanan, faller den kilometerlånga forsen ner i en stor jättegryta.
Området har en lång samisk tradition. Vid Silisens och Klitvallens samevisten finns ett par kåtor och bodar som är fina besöksmål.
I hela reservatet bedrivs aktiv renskötsel. Det viktigt att du som besökare inte stör eller skrämmer renarna.
Vandra i området
Karta och beskrivning av lederna i Södra Gardfjället hittar du i den digitala friluftsguiden Naturkartan som Länsstyrelsen är ansluten till.
Södra Gardfjället på Naturkartan
Länk till annan webbplats.
Lederna finns även beskrivna i rapporten Södra Gardfjällets natur- och kulturlandskap (2022).
Bilaga 2: Besöksmål och turförslag i Södra Gardfjällets naturreservat (PDF)
Pdf, 951.9 kB.
Hela rapporten Södra Gardfjällets natur- och kulturlandskap (PDF) Länk till annan webbplats.
Ljungpiparens landskap
I naturreservatet finns i stort sett alla för fjällen karaktäristiska naturtyper. Landskapet är storslaget med fjälldalar omgivna av branta fjäll. På de vidsträckta fjällhedarna hörs ljungpiparens melankoliska visslande dygnet runt på sommaren. Det finns också stora områden med fjällbjörkskog och våtmarker med slingrande vattendrag och klara sjöar.
Ljungpipare på Klitvallen.
Blommande fjäll
Under en tur i naturreservatet finns goda möjligheter att uppleva växter, fåglar och djur som är karaktäristiska för den svenska fjällkedjan. Utmärkande för reservatet är att det finns gott om kalkpräglade arter.
I juni–juli blommar fjällsippan, vars latinska namn gett namn åt vegetationstypen dryashed. Lite senare lyser bland annat fjällglim, fjällveronika, gullbräcka och liten fetknopp upp de mörka fjällhedarna.
Rödberget, sydväst om Kanan, är ett välkänt serpentinberg där bland annat spenslig fjällnejlika trivs. Kring midsommar blommar landets sydligaste förekomst av lapsk alpros på Rödberget.
Blåhaken, fjällens näktergal
Förutom den rika fjällfloran finns det inom naturreservatet goda chanser att se fjällämmel, blåhake, lavskrika, större strandpipare och ripa samt spår av tretåig hackspett, björn och järv. Kanske syns den smalnäbbade simsnäppan simma i cirklar sökandes efter föda i en liten göl.
Visa hänsyn i renens landskap
Hela reservatet ligger inom renskötselns åretruntmarker och är ett viktigt kalvnings- och betesområde från tidig vår till sen höst. Fjällens växter och djur lever i en på många sätt extrem miljö. Det gäller därför att vara varsam och undvika störningar och slitage. Följ helst de markerade lederna och titta på renar och andra djur på håll.
Aktuellt för detta besöksmål
Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.
Föreskrifter
Välkommen att besöka Södra Gardfjället. Tänk på att det inte är tillåtet att:
- Göra åverkan på berg eller mark, till exempel genom att måla, borra, rista, hacka, gräva eller omlagra.
- Fälla, flytta, ta bort eller på annat sätt skada levande eller döda träd och buskar, såväl stående som liggande. Med undantag för att ta löst liggande, torra kvistar i syfte att göra upp eld på platsen. Undantaget gäller inte torrakor, lågor och tjärstubbar.
- Störa djurlivet, till exempel genom att klättra i boträd eller medvetet upprätthålla sig nära rovfågelbo, lya eller gryt.
- Framföra motordrivet fordon i terrängen, med undantag för snöskoterkörning vintertid, på snötäckt väl tjälad mark eller is.
Det är vidare utan Länsstyrelsens tillstånd förbjudet att:
- Sätta upp tavla, plakat, affisch, skylt, inskrift och därmed jämförbar anordning.
- Snitsla spår och sätta upp orienteringskontroller.
- Inom ett år mer än 5 gånger anordna tävlingar, lägerverksamhet, militärövningar eller andra organiserade arrangemang samt att anordna enstaka arrangemang för fler än 35 deltagare.
Serviceinformation
-
Fiske
-
Kollektivtrafik
-
Parkering
-
Rast-/vindskydd
-
Rastplats
-
Skoterled
-
Vandringsled
Fakta
Bildat: 2022
Storlek: 38 886 hektar
Kommun: Vilhelmina
Skyddsform: Naturreservat, Natura 2000
Hitta hit
Reservatets huvudentré ligger i Kittelfjäll. Parkeringar finns också vid Fättjaur, Henriksfjäll och Grönfjäll. Reservatets norra del når du lättast från parkeringar vid Kanan, i Matsdal och södra Matsdal.
Ta bussen
Busshållplatsen Kittelfjäll ligger i nära anslutning till naturreservatet.
