Yrafdeltat

Yrafdeltats naturreservat består av det delta som bildats där Laisälven rinner in i sjön Yraf. Många lador vittnar om att deltat varit viktig slåttermark för gårdarna runt sjön. Deltat slås årligen och är med sina våtmarker och örtrika ängsmarker en rik miljö för rastande sjöfåglar.

Laisälven har i sjön Yraf skapat ett delta av näringsrikt slam från fjällen. Särskilt de yttre delarna av deltat växer till medan andra delar eroderas så att stränderna rasar. Det bördiga fjälldeltat, vattenkraften i forsarna och skogens ved var förutsättningar för att Adolfström blev en industriort med en silverhytta från 1772. Hit kördes Nasafjälls silvermalm för att smältas till silver. Inom kort hade gruvbolaget anlagt sex nybyggen, som kunde förse hyttan med dragdjur, kött och mjölk. Foder till djuren slog man på det bördiga deltalandet där man också byggde lador för att förvara höet. Gruvdriften blev dock kortvarig. 1821 brann hyttan och Adolfström kom en tid att ligga så gott som öde. Slåttern i Yrafdeltat fortsatte, från början med lie och senare med häst- eller traktordragen slåttermaskin.

Delar av deltat slås idag som en naturvårdsåtgärd för att bevara det gamla slåtterlandskapet. Deltat är en mosaik av torrare älvbrinkar och längre från älvfåran blöta laguner och starrkärr. Stora delar är bevuxna med täta videsnår, där älgarna trivs, andra delar har öppen mark med tuvtåtel eller starr. På våren blommar kabbelekan längs stränderna och senare på sommaren kung Karls spira. I ängsmarken kan man hitta den lilla ormbunken låsbräken och örter som fjällgentiana, ängsskallra och polarbräsma. Smörbollar och stormhatt blommar mellan videbuskarna.