Pellokielas

Pellokielas är ett av de mäktigaste urskogsreservaten i Norrbottens län, väl värt ett besök. Här finns rikligt med 500-åriga tallar och exceptionellt mycket död ved.

Pellokielas var ursprungligen ett mindre naturreservat som omfattade cirka två kvadratkilometer gammal tallurskog, till största delen norr om vägen mellan byn Polcirkeln och Nattavaara by. Det gamla reservatet är ett exceptionellt urskogsområde där de äldsta tallarna i området är cirka 550 år gamla och de äldsta granarna mer än 300 år gamla. Den gamla tallurskogen bildar en mäktig pelarsal med stora gamla tallar och en ovanligt stor mängd död ved. Marken är flack och den torra tallheden är mycket lättvandrad och en av de mest natursköna skogarna i länet. På heden breder mattor av renlavar ut sig, lockande för vinterns renhjordar. På tallar och granar hänger tagellav och garnlav i girlanger, god mat för renarna särskilt under djupsnövintrar.  

Söder om vägen består naturreservatet av de tre skogsklädda bergen Södra Ruokovare, Mellersta Ruokovare och Puollemaitenvare samt delar av det stora myrområdet Härkmyran. Det är ett mer varierat område där det finns både tall- och granskogar, än norr om vägen. Mycket är urskog och i vissa delar finns det tallar som kan vara uppemot 600 hundra år! Härkmyran har, tack vare sin storlek och orördhet, mycket höga naturvärden.  

Spår efter brand syns i reservatet och det har brunnit i delar av det minst fyra gånger de senaste 600 åren.  

Skogen är full av spillkråkans hål, som gärna tas över av ugglor och mård. Det finns andra arter att se i reservatet som den vackert rosa rosentickan och den orädda lavskrikan. 

Pellokielas ligger lättillgängligt nära väg och är mycket väl värt ett besök!