Puoutavare

I Puoutavares granskog hänger gammelgranarnas kvistar ända ner till marken. Många träd är också draperade med hänglavar. Uppe på toppen har du en fin utsikt ut över landskapet.

Berget Puoutavares topp ligger 405 meter över havet. På toppen växer det en gles skog av korta, senvuxna tallar, spetsiga smågranar och en hel del glasbjörk. Norra delen  är till större delen stenig och brant. Här finns gott om hällmarker och blockrik mark.

I övriga delar växer en gammal granskog med insprängda högre tallar. Vissa av dessa tallar är praktfulla träd med mycket grov bark, knotiga grenar och platta toppar som har stått där i 400 år. Det vill säga sedan 1600-talet!

Där branden inte har satt sina spår

Många av reservatet i Norrbotten har på ett eller annat sätt påverkats av bränder de senaste tvåhundra åren men inte Puoutavare. På berget har det inte brunnit under de närmaste 150-200 åren och det är sannolikt ännu längre sen det brann i området. Det syns bland annat på en del av granarna, som har blivit så gamla så att deras kvistar har börjat hänga och når ända ned till marken.

Skogens invånare

Här kan du se lavar så som blåslav, gammelgransskål och den vackert grönskimrande lunglaven. På de döda liggande träden växer harticka och rosentickan. Rosenticka blir rosa på undersida vilket är anledningen till dess namn på både latin och svenska.