Långberget

Långberget är ett skogsberg på södra sidan av Luleälven nära Boden. Naturen inrymmer karga hällmarker med mager gammal tallskog. Här och där står sjungande aspar och grova sälgar klädda med lunglav. Långberget passar både stor och liten. Hit kan man åka året runt, men en alldeles speciell atmosfär bjuder reservatet på under våren då löven just spruckit ut och fåglarnas sång är öronbedövande. Välkommen!

Eldens härjningar på berget

Den senaste skogsbranden drog fram i området under andra hälften av 1800-talet. Elden tillsammans med äldre tiders dimensionsavverkning då skogarna plockades på de grövsta och äldsta träden har påverkat skogen och resultatet är det vi ser här idag.

Merparten av de äldsta tallarna som överlevt de skogsbränder som dragit fram över berget fälldes kring förra sekelskiftet, detsamma gäller de grova torrfuror som bildades av gamla tallar som dött i bränderna. Trots det finns det ofta kvar 200–300 år gamla tallar på hällmarkerna och i anslutning till dessa. De är inte sällan ärrade med brandljud, skador i basen av stammen som kommit till efter skogsbrand.

Ljusbärande och havsflörtande svampar

I Långbergets skogar trivs många ovanliga och hotade arter. Här kan man bland annat stöta på de vackra och iögonfallande nedbrytarna kandelabersvamp och koralltaggsvamp. De växer vanligtvis på rötade lågor av lövträd och kan peka på att skogen har en låg påverkan av människan. Deras utstickande form gör det inte svårt att gissa varifrån svamparna fått sina namn! Här trivs också tretåig hackspett. Håll utkik efter det stora antalet träd med täta inhack i en ring runt stammen och granar och tallar vars stammar är avskalade, båda är typiska tecken på att hackspetten häckar i skogen!