Valkeajärvi

Bilden visar en ren i tallskog. Foto: Länsstyrelsen Norrbotten

Reservatet besöks av renar stora delar av året då markerna erbjuder bra bete. Foto: Länsstyrelsen Norrbotten

Landskapet i Valkeajärvi har formats av is, vind och vatten under tusentals år. Idag möts du av en lättvandrad tallskog på torra sandiga marker. Om vintern passar de flacka myrarna och den glesa tallskogen för en skidtur.

En vacker sandtallskog

I stora delar av Valkeajärvi står de gamla tallarna glest på den sandiga marken. Träden är ofta draperade med hänglavar. Även på marken växer lavar men också mossor och ris så som kråkbär och lingon. Under delar av året vistas renar här och betar lavar, ris och andra växer. Många av de stigar som går här i området är renstigar, men de fungerar bra att följa även för tvåbenta besökare.

Livet som tall

När en tallplanta rotar sig kan den som bäst leva hundratals år. Men det finns många faror för en tall som sitter fast med rötterna i marken. Farligast är kanske branden men tallen har ett försvar och flera av de gamla tallarna här har överlevt bränder genom att valla över de sår i barken som elden skapat. Ärret som branden lämnat efter sig kallas brandljud. Det finns många överlevare bland tallarna som skvallrar om att det brunnit flera gånger under de här tallarnas livstid. I andra delar av området står de klena träden tätt, i så kallade stavabestånd. Här har en och samma generation träd vuxit upp tätt tillsammans efter en skogsbrand någon gång för omkring 150 år sedan.

Bilden visar en gles tallskog där många av tallarna bär ärr som ser ut som långa veck i stammen efter skogsbranden. Foto: Länsstyrelsen Norrbotten

Tallarna i reservatet skvallrar om svåra tider då skogsbränder bränt deras stammar och gett dem ärr i stammen. Foto: Länsstyrelsen Norrbotten

Dolt under ytan

Om än man inte ser dem så finns dem där, svamparna. Sandiga hedmarker är poppis bland marksvampar. Vissa svampar har myceltrådar som växer ihop med trädens rötter och bildar mykorrhiza – en samverkan mellan träd och svamp. Träden får hjälp av svampen att ta upp vatten och näringsämnen från marken. Svampen får kolhydrater som bildats vid trädets fotosyntes. När en skog som kalavverkas bryts det här samarbetet och de svamparter som tidigare fanns på platsen återkommer vanligtvis inte när den nya planterade skogen växer upp.

Skogen i Valkeajärvi naturreservatet är ingen urskog. Skogsbruk har pågått i nästan hela området. Men det skogsbruket har bestått av mindre uttag av ved och virke genom plockhuggning. Därför har samarbetet mellan dessa svampar och träden inte brutits. I Valkeajärvi och sandtallskogar som den här finns därför oftast många arter mykorrhizasvampar som inte klarar av ett intensivare skogsbruk.

Is, vind och vatten

Under slutet av istiden smälte inlandsisen. Det vatten som strömmade i isälvarna förde med sig stora mängder sand som bland annat bildade flacka sandfält som det här mellan sjöarna Valkeajärvi och Meraslompolo. Innan skogen sedan växte upp flyttade starka vindar med sig de mindre sandkornen och formade flygsanddyner. Dessa sanddyner ses idag som långa bågformade höjdryggar på de annars så flacka sandhedarna. Vattendraget Merasjoki har under årtusendena grävt sig ner i sandfältet med vattnets kraft. Det har då bildats branta strandbrinkar och nipor. Idag slingrar sig Merasjoki fram mellan små våtmarker på botten av den breda fåran. Is, vind och vatten har format det här landskapet.

Bilden visar en person som vandrar längs en renstig i den glesa tallskogen med utsikt över myren. Foto: Länsstyrelsen Norrbotten

Det finns stigar som renar skapat som går lika bra för en människa att vandra på. Foto: Länsstyrelsen Norrbotten

Lättvandrade tallhedar

I reservatet finns inga informationsskyltar, parkeringsplatser eller andra anläggningar för besökare. Det finns flera skogsvägar och stigar att vandra på, men inga markerade vandringsleder. Det flacka landskapet, den glesa vegetationen och de långsträckta dynerna gör att det även är lätt att vandra stiglöst. Ta därför gärna med dig karta och kompass eller GPS när du besöker området. Den sydligaste delen av reservatet ligger intill väg 99 mellan Merasjärvi och Muodoslompolo.

Aktuellt för detta besöksmål

Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.

Föreskrifter

Alla föreskrifter finns i reservatsbeslutet. Det är tillåtet att:

  • tälta
  • vandra
  • plocka bär och matsvamp
  • göra upp eld, kom ihåg att ta med egen ved!
  • köra snöskoter på väl snötäckt mark
  • fiska och jaga i enlighet med gällande lagar

Det är inte tillåtet att skada växt- och djurliv. Tänk på allemansrätten och var rädd om naturen!

Allemansrätten – det här får du göra i naturen

I Sverige har vi allemansrätt, det innebär att du får utöva friluftsliv och röra dig fritt i naturen så länge du inte stör eller förstör.

Friluftsliv och allemansrätt
Träd och moln. Illustration

Fakta

Kommun: Pajala

Bildat år: 2023

Storlek: 6,4 kvadratkilometer

Förvaltare: Länsstyrelsen

Skyddsform: Naturreservat

Hitta hit

Naturreservatet ligger cirka 10 mil norr om Pajala tätort, mellan byarna Merasjärvi och Muodoslompolo.

Kontakt

Frågor om skötsel av anläggningar eller naturskötsel i statliga naturreservat eller nationalpark

Landshövding

Lotta Finstorp

Besöksadress

Stationsgatan 5, Luleå eller Industrivägen 10, Jokkmokk

Postadress

971 86 Luleå eller Box 105, 962 23 Jokkmokk

Organisationsnummer

202100-2478

Följ oss