Västra Njaltaheden

Den gamla tallskogen på Västra Njaltaheden är ljus och öppen och bjuder besökaren på lätt vandring på den böljande heden. Den uppmärksamme kanske upptäcker små, ovala hål i den tjocka barken på solsidan av de äldsta tallarna. Det är den sällsynta reliktbocken som har gjort dem.

Reservatet är ett av de två områden med äldre naturskog som återstår på Njaltaheden (Jaldda på samiska). Här breder en torr tallhed ut sig, men det finns också lite frodigare områden med tjockare ris och mossa.

Tallarna är ofta höga och slanka. Det finns gott om 250-300 år gamla träd, blandat med ett gäng yngre 100-åringar som troligen har vuxit upp efter en skogsbrand. I flera äldre träd finns det skador i barken efter en brand. Förr i tiden kan människor ha huggit enstaka träd och lämnat plats för nya plantor. Vissa allt för krokiga träd lämnades och dessa 500-åriga seniorer står än idag kvar, märkta av flera bränder som härjat under deras livstid.

Arter

Den torra marken och att skogen är gammal med lång trädkontinuitet skapar goda förutsättningar för många ovanliga marksvampar som är knutna till sandtallskog.

Spridda lågor och torrträd av tall som finns kvar i området är viktiga för bland annat vedsvampar och olika typer av vedlevande skalbaggar och deras larver. Exempel på sådana sällsynta arter är vedsvamparna fläckporing och gräddporing samt dvärgbägarlav som bara växer på mycket gamla tallstockar. En annan är reliktbocken, en skalbagge vars larver lever i barken av gamla tallar. Västra Njaltaheden verkar ha en stadig population av reliktbock, som är knuten till gamla, solbelysta tallar, då de karakteristiskt ovala kläckhålen kan påträffas i barken av äldre tallar i alla delar av området.

Här kan man också få se gammelskogens typiska fåglar lavskrika och tretåig hackspett, vilka båda också är rödlistade på grund av att det nu finns mycket litet kvar av gamla skogar som den på Njaltaheden.