Stor-Klockarträsk

Här finns en frodig gammelskog med en mångfald av miljöer och arter. Det natursköna området sluttar ner mot Lillpiteälven och Stor-Klockarträsket och en skogsbilväg går genom reservatets sydvästra del.

Förutom att några träd har huggits ned för hand under slutet av 1800-talet har skogarna här fått vara i stort sett orörda. I området finns allt från torr tallskog till lövsumpskog, gransumpskog och våtmarker. Variationen beror på att topografin och markförhållandena varierar vilket ger förutsättningar för olika typer av skog.

Skogsklädda moränkullar varvas med blockrika marker, branter, sluttningar med rörligt markvatten och blöta sänkor. I området finns också många källor och små bäckar som i blockiga partier blir delvis underjordiska. Här finns en frodig markvegetation med växter som ormbär, tolta, skogsnäva, harsyra, majbräken och det väldoftande gräset hässlebrodd.

Den senaste branden har daterats till år 1855. De träd som överlevde den har skador i form av så kallade brandljud i barken. De äldsta träden är upp emot 350 år. I området finns gott om asp och vårtbjörk. Många sällsynta lavar och svampar har sitt hem här.

Längs med Lillpiteälven finns smala, örtrika strandängar med tibast och harsyra. Både bäver och utter har setts i området.