Hästkullen

Här finns gammal tallskog på torra lavhedar. Rester av en timmergärda visar det långvariga samiska nyttjandet av markerna. Uppe på berget Oarjep Sierroajvve är det en fin utsikt ut över landskapet.

Hästkullen är ett cirka 300 hektar stort område med gammelskog precis intill det större naturreservatet Sierre (f.d. Serri). Reservatet omfattar berget Oarjep Sierroajvve i väster som är cirka 430 meter högt och ner mot sydost sträcker sig en svagt välvd och sluttande hed fram till foten av Hästkullen och dess brantare västsida.

Den gamla tallskogen på torra ris- och lavhedar är Hästkullens signum. Många av de gamla tallarna är runt 300 år och vissa knotigare gamlingar är så mycket som 500‑år. Det är en lättvandrad och trevlig skog att besöka. I området finns spår av en större och en mindre rengärda, som enligt Riksantikvarieämbetet är möjliga fornlämningar.

Gott om tall

Bränder under 1710‑talet och 1770‑talet har påverkat området. Tall är det helt dominerande trädet men här och där finns en del gran, björk och sälg. På hällmarker och i blockigare partier finns de mer orörda skogarna och bitvis kan en tala om verklig tallurskog, dit det moderna skogsbruket aldrig nått. Här finns det gott om gamla silverfuror med knotiga, vridna grenar som har stått i flera hundra år.  

Hem för reliktbocken

En karaktärsart för området är reliktbock, en skalbagge vars larver lever i barken på solsidan av levande gamla tallarna. Arten är rödlistad och relativt ovanlig, men spår efter den har påträffats på ett flertal mycket gamla tallar i reservatet.

Det finns även gott om ovanliga marksvampar i reservatet som är specialiserade på mycket gamla, torra tallskogar. På marken under gammal bränd ved kan den som har skarp blick och en smula tur få se den sällsynta taigataggsvampen.  

Annars är det större chans att hitta andra arter av taggsvampar på heden och den iögonfallande tallgråtickan, som är en ticka men som liknar en ljus, vanliga svamp. Urskogsporing är exempel på en vedsvamp som är mycket sällsynt men som kan påträffas på de fallna tall stockarna i naturreservatet, speciellt sådana som kolats av skogsbrand.

Lavskrika och lunglav

Mindre sällsynta, men ändå riktiga gammelskogsarter, är vaddporing och gräddporing som båda trivs på starkt nedbrutna tallågor. Andra naturskogsarter i reservatet är dvärgbägarlav och tallticka som finns på död respektive levande tall. Lunglav med sin intensiva grönfärg hittas på sälg och den nyfikna lavskrikan, den lavbehängda urskogens egen fågel, som gärna följer efter dig för att se om det vankas mat är andra exempel på några av arterna i Hästkullens gamla skogar.