Flakaliden

Nu är vi nära Byskeälvens dalgång i ett flackt landskap rikt på våtmarker. Och trots att vi är nära kusten där många skogar påverkats av människan så finns det ändå små pärlor som Flakaliden kvar. Den här gamla skogen är faktiskt helt opåverkad av senare huggningar. Det är flerhundraårig, urskogsartad skog och dess invånare du gör ett besök hos om du åker till Flakaliden.

Gammelskog – ingen självklarhet i dag

Om du åker till Flakaliden kan du roa dig med att se dig omkring och räkna antalet stubbar. Det blir inte många du får ihop. Det är bara enstaka stubbar efter äldre tiders dimensionsavverkningar med yxa som visar att människor varit här. Många tallar är mellan 200-300 år men det finns äldre, envisa gamla tallar som stått här i minst 400 år. Det är bara branden som farit fram och lämnat ärr i trädstammarna, så kallade brandljud.

I det här reservatet blandar sig tall med gran och lövträden björk, asp och sälg men i myrmarkerna tar tallen över.

Död ved - arternas naturgodis

Död ved är något som en biolog tittar efter när den ska bedöma hur värdefull en skog är. Rikligt med död ved brukar alltid betyda höga naturvärden och oftast mycket arter. Vad är då död ved och vad spelar den för roll?

I en skog som får sköta sig själv kommer det att finnas något som heter kontinuitet, det vill säga skogen tillåts bli gammal och träd som dör allt eftersom ger plats åt nya. Många träd blir försvagade och angrips av rötsvampar som harticka och granticka som till slut tar död på trädet – död ved skapas.

Den ger i sin tur liv åt andra svamparter, insekter och fåglar. Några av de kontinuitetsberoende arter som trivs på döda granstammar, så kallade granlågor, är den sällsynta lapptickan, osttickan och rosentickan. De har hittats här i Flakaliden.

På tallågor kan du leta efter den chokladfärgade dvärgbägarlaven, du behöver en lupp för att se att det verkligen är den då den kan förväxlas med andra lavar. På levande gammelgranar kan du ta närkontakt med skålsvampen gammelgransskål – om du hittar den! Du kan få leta ett tag efter de kaffebönsliknande små svamparna som sitter lite längre ner på granstammarna. Den knottriga blåslaven är lite lättare att få syn på, om man vet vad man letar efter.

Hacke hackspett

De mystiska hål som bildar ringformationer i några av granarna här i Flakaliden är inte så mystiska egentligen. Det är den tretåiga hackspetten som varit i farten. Den födosöker efter insekter i döda och sjuka träd och den kan hacka 15 slag per sekund. Den stannar också i Sverige även under vintrarna. Du kan alltså skåda "tretån" under en skidtur i Flakaliden.

För vem passar Flakaliden?

Eftersom det går en väg genom naturreservatet är det lättillgängligt både för stora och små. Besökare behöver inte gå en längre sträcka för att få uppleva den gammelskog som står här.