Storkrokberget

På Luleå kommuns högsta berg, Storkrokberget, hittar du en av de få naturskogar som finns kvar i Norrbottens kustland.

Storkrokberget är med sina 307 meter över havet Luleå kommuns högsta berg. Bergets karaktäristiska siluett syns vida omkring i Vitådalen. När havet stod som högst efter den senaste istiden utgjorde Storkrokberget yttersta delen av en ganska hög, långsträckt udde som sträckte sig långt ut i havet.  

Spår av skogsbrand

Senast det brann här var under andra delen av 1800-talet. Spåren syns i form av kolade stubbar och brandljud i levande träd. Brandljud är invallade skador i nedre delen av trädstammarna som har bildats på grund av hettan från skogsbranden.

Vackra jätteaspar

I sluttningarna är det näringsrikt och träden har växt sig stora och grova. I vissa delar är det ovanligt gott om lövträd och vackra jätteaspar sträcker sig upp mot skyn. På de allra grövsta asparna, i de djupaste barksprickorna förkommer också den ovanliga svampen Caliciopsis calicioides. En art som saknar svenskt namn och som mest liknar grov skäggstubb eller knippen av små svarta spikar.  

Sällsynta tickor och lavar

Bitvis finns det rikligt med döda träd och på dessa växer arter som främst finns i naturskogar, som ostticka, lappticka, gränsticka och rosenticka. Övriga intressanta arter i reservatet är till exempel den anisdoftande dofttickan som växer på levande sälgar. På gammelgranarna kan du hitta arter som gammelgransskål och knottrig blåslav och i vissa delar av reservatet är granarna rikt draperade med hänglavar, främst garnlav.