Sandöörarna

Altaigranarna med sina smala stammar med korta grenar är vanliga i reservatet. Foto: Camilla Carlsson
I Luleå skärgård, på Sandöns sydligaste udde ligger Sandöörarna. Här har en fin naturskog etablerat sig, där gammelskogsarter som rosenticka trivs bra. I området saknas stigar och andra anordningar för friluftsliv.
Natur och kultur
Allt eftersom landet har höjt sig ur havet har växtligheten etablerat sig. De äldsta träden är uppemot 200 år och på den mark närmast havet som bara varit blottlagd ett par år växer en albård. De smala granarna du kan få syn på är altaigran men även vanlig gran, al och björk samsas om utrymmet.
De människor som har funnits här har har haft en liten påverkan på naturen och skogen har till största del fått åldras i fred. Med stigande ålder har skogen blivit en attraktiv boplats för några av de mer kräsna arterna, som vedsvamparna rynkskinn och harticka.
Förr i tiden fanns här ett fiskeläger, idag finns kulturhistoriska lämningar kvar efter livet på Sandöörarna i form av gistgårdar och husgrunder. I västra delen av reservatet, nära fritidshusen som ligger utanför reservatet, finns ett litet område som förr har slagits med lie och betats.
Aktuellt för detta besöksmål
Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.
Föreskrifter
Alla föreskrifter finns i reservatsbeslutet. Det är tillåtet att:
- tälta
- vandra
- göra upp eld, kom ihåg att ta med egen ved!
- plocka bär och matsvamp
- köra skoter på väl snötäckt mark
- fiska och jaga i enlighet med gällande lagar.
Det är bland annat inte tillåtet att skada växt- och djurliv. Tänk på allemansrätten och var rädd om naturen!
Fakta
Kommun: Luleå
Bildat år: 2017
Storlek: ca 0,9 kvadratkilometer
Förvaltare: Länsstyrelsen
Skyddsform: Naturreservat
Hitta hit
Naturreservatet ligger cirka 13 km sydost om centrala Luleå. Lämpligaste tillfartsvägen är direkt till reservatet via båt. Den vandringssugne kan åka turbåt till Klubbviken för att sedan vandra ungefär 12 km till reservatet. Största delen av vandringen går det att följa bil- och traktorvägar på ön men sista kilometrarna är väglösa.