Granlandet

Granlandet är ett av de större väglösa områdena i Norrbottens skogsland. De stora blöta myrarna gör området svårframkomligt. I Granlandets 25700 hektar med naturskogar och våtmarker har många fåglar, djur och växter en fristad.

Det finns inte många spår efter människans framfart i Granlandet, men här och där kan du se spår av forntida rengärden, kåtor och offerplatser. Än idag erbjuder de lavrika skogarna bra renbete. Många hotade arter lever här som alla är beroende av gammal skog: rosenticka, lappticka, rynkskinn och många lavar. Här finns de flesta av gammelskogens däggdjur och ett rikt fågelliv med tjäder, ripa, ugglor, hackspettar och myrfåglar.  

Inte ens de större vattendragen har exploaterats av människan. Flottningen var troligen för besvärlig i de grunda och steniga åarna. Ändå har människor funnits här i långa tider. Förutom renskötsel har nybyggare slagit myrarna för att få foder. Härkmyran slogs ända in på 1960-talet. Några sjöar dikades ut och sänktes för att skapa mera fodermark.

Det finns ett tiotal olika myrtyper i området. Många är blöta och svårframkomliga. Landskapet är småkulligt med enstaka högre berg. Kissalaki är det högsta berget, cirka 490 meter högt. Ett par åsar löper genom norra delen av Granlandet.