Pessinki

Ur ett landskap av vidsträckta barrurskogar och myrar reser sig björkklädda lågfjäll mer än 500 meter över havet. Genom Pessinki skär flera djupa klippraviner, en gång utmejslade av istidens vattenmassor.

Saatukkakursu kursudal är den mest imponerande med frodig vegetation längs bäcken i ravinbottnen. Här finns nordliga rariteter som till exempel polargullpudran. Marjakursu i söder är en annan imponerande kursudal.  

Hela området ligger på urberggrund, långt från den egentliga fjällkedjan i väster. På rik gabbro i nordöstra delen finns ett stort myrkomplex med den gula myrbräckan i massor vid kallkällorna. På lågfjällstopparna är det fjällhed. Skogarna präglas av att de ligger både östligt och nordligt. I norra delen av Pessinki breder fjällbjörken ut sig. I södra delen är det tall urskogar och i sydost mest gran.

Lavskrika, lappmes och tretåig hackspett kan vandraren möta liksom tjäder och hökuggla. I reservatet finns gott om våtmarker med rikt fågelliv. Smalnäbbad simsnäppa, dvärgbeckasin, myrsnäppa och blå kärrhök är några av de mer exklusiva myrfågelarterna. Här finns också viktiga häckområden för sädgås och sångsvan.  

Björn och lo förekommer och i bäckarna har uttern en fristad. Det är också renens land för flera skogssamebyar. Fångstgropar, härdar och gamla kåtaplatser vittnar om att människan och renen levt länge tillsammans i markerna.