Tilak
I närheten av Jokkmokk hittar du naturreservatet Tilak - gammeltallarnas rike. Det hör inte till vanligheten att få vandra bland gammeltallar här i Sverige men i Tilak kan du klappa en 500‑åring som var en liten tallplanta på 1500‑talet. Som i många äldre skogar har det brunnit även här. En av tallarna som hittats har fyra brandljud. Man tror att den har stått här sedan 1400‑talet och är omkring 600 år.

Spår av samisk barktäkt i naturreservatet Tilak. Foto: Länsstyrelsen Norrbotten
Gott och blandat
Naturen i Tilak erbjuder lite gott och blandat. Det finns partier där tallskogen regerar på de torra och lättvandrade hedarna men också gammal, mysig granskog med en stor rikedom av lövträd. Här trängs stora granar med maffiga aspar och gamla sälgar. Skogen känns trolsk och på sina ställen skulle det inte alls förvåna om en skogsälva dansade förbi. I Tilaks östra delar möter skogen myren och våtmarkerna breder ut sig.
Tallens domäner
Det som blir tydligt för besökaren under sin färd genom reservatet är att något har hänt i den här skogen. Om du tittar dig omkring kanske du lägger märke till sotiga stubbar och träd med veck i där ibland död, silvrig kärnved är blottad. Den som känner till en del om skogshistoria ser att dessa stamskador är tecken på att det brunnit här. Och vecken i träden är det vi kallar brandljud.
De uppstår när brandens lågor är så heta att de bränner hål i trädstammen. Trädet försöker sedan reparera skadan genom att valla in såret. Det bildas då ett ärr, brandljudet. De bildas alltid på läsidan och du kan därför lista ut varifrån branden kom genom att titta på brandljudens placering. Som nämns i början finns det en tall i sydvästra delen av reservatet som har spår efter minst fyra skogsbränder i sin ärrade gamla stam. Tallens har stått här i ur och skur, bränder och huggningar sedan 1400‑talet. Det du.
Samisk barktäkt
Om du ser något som ser något som ser ut som ett brandljud fast högre upp på stammen, som på bilden ovan, kan det vara samisk barktäkt. Det är en kulturlämning med koppling till den samiska kulturen. Innerbarken användes som mat eller till att förpacka senor som skulle bevaras mjuka och användbara. Barken togs bara från en del av stammen och därför överlevde tallarna.
Lövträdens skatter
I reservatets norra delar hittar du rikligt med grova aspar och gamla sälgar. Här finns också blöta svackor som helt domineras av aspar – så kallade aspvätar. Har du sett arten liten aspgelélav någon gång? Det är inte konstigt om du missat den, det är en liten och sällsynt rackare. Den växer på gamla aspar med en särskild barkstruktur i lite fuktiga löv- och barrblandskogar. Den finns här, på flera av de gamla asparna i den här delen av reservatet.
Aktuellt för detta besöksmål
Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.
Föreskrifter
Alla föreskrifter finns i reservatsbeslutet. Det är tillåtet att:
- tälta
- vandra
- göra upp eld, kom ihåg att ta med egen ved
- plocka bär och matsvamp
- köra snöskoter på väl snötäckt mark
- fiska och jaga i enlighet med gällande lagar.
Det är inte tillåtet att skada växt- och djurliv. Tänk på allemansrätten och var rädd om naturen.
Fakta
Kommun: Jokkmokk
Bildat år: 2016
Storlek: 0,4 kvadratkilometer
Förvaltare: Länsstyrelsen
Skyddsform: Naturreservat
Övrigt: Inom området finns varken uppmärkta stigar, eldstäder eller andra iordningsställda anläggningar.
Hitta hit
Naturreservatet ligger cirka 6 kilometer nordost om centrala Jokkmokk. Lämpligaste tillfartsväg till området från allmän väg är antingen söderifrån från väg 97 i närheten av Nelkerim eller norrifrån i närheten av Juggijaur. Vägen viker sedan av västerut (cirka 1,5 km norr om Harrijaur) och här sitter en bom som är låst året runt. Från bommen är det cirka 3,5 km till Tilaks naturreservat.
Kontakt
Frågor om skötsel av anläggningar eller naturskötsel i statliga naturreservat eller nationalpark
Telefon 010-225 50 00