Jalomaa

Jalomaa är ett mycket stort område med gammelskogar och våtmarker. Det ligger beläget cirka 2 mil sydost om centrala Pajala. Området är variationsrikt och här finns allt från höjder, myrholmar, långsträckta artrika naturskogar till bäckar som kantas av sumpskog. Reservatet saknar markerade stigar och passar främst de som har vana av att orientera sig i skog och mark.

Skogsmarkens historia och människan

Områdets djupa skogar ger ett vilt och trolskt intryck. De har genom tiderna till stor del formats av bränder och även uppkommit efter brandens härjningar. Jalomaa är nu granen och lövträdens rike. Spår efter den senaste skogsbranden kan ses i nästan hela reservatet i varierande mängd. Här står fortfarande levande träd med skador i stammen och stubbar som fortfarande har kolade ytor.

En skoterled löper genom området i nord-sydlig riktning men i övrigt saknas anläggningar för friluftsliv. Strax intill reservatet finns hagar som används i renskötseln och strax innanför reservatets sydöstra gräns ligger en fornlämning i form av en husgrund. Endast mindre delar av reservatet har påverkats av modernt skogsbruk. I resten av områdets skogar finns bara enstaka spår av historiskt brukande, i form av spridda gamla stubbar från så kallad plockhuggning.

Sammanhängande våtmarker och vatten

Områdets våtmarker är vidsträckta och skiljer de torrare skogsmarkerna i reservatet åt. De är till största del opåverkade av dikningar och annan mänsklig åverkan och är värdefulla miljöer för både växter och djur. Genom våtmarkerna rinner flera mindre vattendrag som kantas av brokiga sumpskogar för att så småningom förena sig med det stora Torne- och Kalix älvsystemet.

Artrik natur

I reservatets skogar trivs många sällsynta arter som skvallrar om lång naturlig kontinuitet. Såväl svampar som lavar och kärlväxter uppskattar de orörda skogarna och markens underliggande frodighet. Till exempel växer ett flertal fridlysta kärlväxter inom området, så som lappranunkel och flera arter av orkidéer.