Rösjöskogen naturreservat

Rösjöskogen är en tyst vildmark med en mångfald naturtyper. Här finns glesa tallhällmarker, mossiga granskogar, små vattendrag och en liten skogsgöl omgiven av gungflyn och sumpskog. Reservatet ligger mitt mellan Ljungsbro och Finspång.

Norr om Rösjön och Fabbegölen breder ett vidsträckt gammelskogsområde ut sig. Här finns riktigt gamla träd av både tall och gran, men även lövträd som asp och björk. Lövträden blir vanligare närmre Rösjön och på de gamla, nu igenväxta, kulturmarkerna. Den lilla gölen i norr, Rudgölen, är omgiven av gungflyn och runtom finns utbredda myrmarker glest bevuxna med tall.

Reservatets landskap är varierat och här finns sprickdalar, små raviner och blockrika branter. Kombinationen av rörligt markvatten, varierad natur och ett visst kalkinslag i delar av området ger livsrum för en mängd olika arter. Några exempel är svamparna tallgråticka och tallticka som lever på gamla tallar och död tallved samt ullticka och grangråticka som vill ha gammal gran.

Det är inte endast svampar som uppskattar gammelskogen. Den bitvis blockrika naturen med sina många lodytor och de skuggande gamla träden skapar perfekta miljöer för mossor som bland annat fällmossa och klippfrullania. Bland fåglar kan till exempel spillkråka och tjäder nämnas. Tjädern uppskattar Rösjöskogen för dess variation mellan gammal luckig tallskog, blåbärsgranskog och små våtmarker med tuvull.

Utefter stranden mot Rösjön ligger flera fällda aspar. Det är bävern som varit framme. Fascinerande att se hur djuret med bara sina tänder kan fälla riktigt grova aspar.

För dig som besökare

En parkering finns med plats för cirka sju bilar. Informationsskylt om naturreservatet finns vid parkeringen. I övrigt finns inga anordningar för friluftslivet men du är välkommen att upptäcka området efter egen förmåga.

I området finns några intressanta kulturlämningar som till exempel spår efter en kulturväg igenom reservatet, dokumenterad så långt tillbaka som till 1600-talet. Här finns också kolbottnar och rester från en kolarkoja som visar att skogen har utnyttjats på många sätt genom tiderna. Det finns även uppgifter om att en man vid namn Busk-Pelle bodde i en koja i västra delen av reservat i sekelskiftet mellan 1800 och 1900-tal. Rester av kojan finns i form av stenblock från grunden.