Klämmesmålens odlingslandskap naturreservat

I skogslandskapet nära gränserna till Boxholms kommun och Småland ligger en ensligt belägen ensamgård. Klämmesmålen har in i modern tid brukats på gammalt vis med lieslåtter och skogsbete och dessa skötselmetoder används fortfarande av gårdens ägare.

Det rika odlingslandskapet

Som ett levande museum ligger gården Klämmesmålen. I ett stenigt och magert landskap trängs slåtterängar och välbetade hagmarker med små, insprängda åkrar och gamla odlingsrösen. En del av gärdena inhägnas av trädgärdesgårdar. Målet med Klämmesmålen naturreservat är att ge en bild av hur ett odlingslandskap i skogsbygden såg ut under åren 1900–1950.

Betesmarkerna är välbetade och på dem finns många sällsynta växter som är typiska för marker som varit betade under lång historisk tid. Här finns bland annat arter som kattfot, jungfrulin, slåttergubbe och ängsviol. Till betesmarkerna hör också ett område av betad barrskog.

Precis som skogsbete är ovanligt är också slåttermarker mycket ovanliga i dag. På Klämmesmålens välhävdade slåtterängar växer bland annat Jungfru Marie nycklar, ängsskallra, solvända och prästkrage. De öppna markerna, boskapen och mångfalden av örter gör området attraktivt för dagfjärilar och andra insekter.

Fornlämningar

I Klämmesmålen har det bott människor sedan många hundra år tillbaka. Lågteknisk järnframställning med enkla metoder har pågått från åtminstone medeltid. Strax söder om gården har arkeologer hittat järnslagg och olika härdar och cirka hundra meter från reservatets parkering finns ytterligare en yta med järnslagg. Idag är inga lämningar synliga på dessa platser.

Något som är mycket lättare att se är lämningarna efter områdets kolningshistoria. En kolbotten och en kolarkojgrund finns på vardera sida om vägen som löper genom reservatet. Kolbottnen syns på södra sidan om vägen som en 13 meter stor och rund upphöjning i betesmarken. Av kolarkojan syns spisen och några stenar från grunden. Sannolikt såldes kolet till Boxholms bruk som krävde mycket bränsle till sin verksamhet.

Ytterligare en spännande fornlämning i området är den fångstgrop, eller varggrop, som ligger på en liten kulle i betesmarken på södra sidan av vägen. Gropen är rund och har ett djup på cirka 1,5 meter. När den användes var den djupare och sannolikt övertäckt med ris eller liknande. För att locka varg i fällan lade man exempelvis dit döda djur.

Nära gården finns även spår av en så kallad tjärdal där man framställde tjära. Att vara mångsysslare och ta till vara på alla möjligheter till självförsörjning var ofta en förutsättning för att kunna leva på en liten gård som Klämmesmålen. Framställning av järn, kol och tjära kunde också vara ett sätt för att få fram varor att sälja och få in lite pengar.

För dig som besökare

I reservatet går en orangemarkerad vandringsled som är 1,3 kilometer lång. Första sträckan går längs med den gärdsgårdskantade grusvägen som löper genom reservatet. På vägen passerar du tydliga lämningar efter en kolarkoja, en kolmila och en varggrop. Vid Klämmesmålens gård går leden i en rundslinga genom blomsterrika slåtterängar och betade hagmarker. Längs med leden finns ett par vinkelgenomgångar och trappstättor så att du kan passera staket och gärdesgårdar.

Fikabord och informationsskylt finns vid parkeringen.

Sommartid betas området av nötkreatur. Under denna period avråder vi dig att gå in med hund i hagarna eftersom det kan göra betesdjuren stressade och aggressiva.