Korphålorna naturreservat

En bäck rinner på botten av en ravin med en fantastisk artrikedom av mossor, lavar och svampar. Här kan du ströva i trolsk gammelskog men terrängen är bitvis svårtillgänglig. Är du rädd för Näcken eller Huldran bör du hålla dig till den markerade vandringsleden.

I naturreservatets sydvästra del hittar du den djupa dalgång som i folkmun kallas för "Kôrpahålera". Dalgången har gett reservatet dess namn. Söder om dalgången reser sig en hög lodrät bergvägg och på norra sidan en lite lägre brant. Dalgången bildades under istiden av kraftiga smältvattenströmmar då löst material spolades eller nöttes bort. Detta kallas för en kanjon, eller "skura" som är den traditionella benämningen. 

På skurans botten rinner än i dag en bäck. Här nere råder en mycket skyddad och fuktig miljö, ett paradis för svampar, lavar och mossor. Mosstäcket ligger tjockt över block och döda granstammar. På sydbranten är stor revmossa bitvis marktäckande vilket tyder på många århundraden av skuggiga och fuktiga förhållanden. Är du uppmärksam kanske du hittar den lilla vedtrappmossan.

På undersidan av döda liggande träd kan det ibland se ut som om stammarna har brunt skinn. Det är de ovanliga svamparna ullticka och gränsticka som växer där. Granarna är bitvis draperade av skägglavar. Gammelgranlaven ger skogen en speciell prägel som färgar granstammarna i blågrå toner.

På höjderna i reservatet är jordtäcket tunt. Gamla långsamt växande tallar reser sig från en matta av grå och vit renlav. Här kan du hitta spillning från tjäder. På flera av träden syns spår av brand eller håligheter som spillkråkan gjort. 

I den norra delen av reservatet genomfördes en naturvårdsbränning år 2002. Efter denna gjordes flera intressanta insektsfynd bland annat sotsvart praktbagge och stekelbock.

På de grova asparna kan du bland annat finna den vackra lunglaven med ljusgröna blad och högre upp på stammarna sitter mörkbrun aspgelélav. På gamla asplågor växer kandelabersvamp, trolldruva och dvärghäxört.