Långfjället

Långfjällets naturreservat med Grövelsjöns fjällstation och Södra Kungsleden är ett välbesökt fjäll. Tillsammans med intilliggande skyddade områden - Rogen i Jämtland och Femundmarka i Norge - bildas Gränslandet, ett stort område med höga natur- och friluftslivsvärden. Vid sjön Hävlingen finns flera uthyrningsstugor nära till Töfsingdalens nationalpark.

Ett svep över Långfjället

Dessa fjäll ligger samlade i tre bergsryggar, skilda åt av Grövlans, Storåns-Hävlingens samt Hågans dalgångar. De består av flacka lågfjäll, skogsklädda dalgångar och ett stort myrområde längst i öster. De flesta fjällen har en höjd runt tusen meter, medan Storvätteshågna, Svealands högsta punkt, når 1204 meter över havet.

Friluftsliv sommar som vinter

I Långfjället kan du fjällvandra, åka skidor och cykla, fiska, paddla kanot och plocka bär och mycket mer. Det finns ett stort antal skoter-, vinter- och sommarleder som utgår från Grövelsjön och Lövåsen och som har Storvätteshågna eller Hävlingestugorna som mål. Vid Hävlingen har Länsstyrelsen flera stugor som du kan hyra.

Den mest kända stigen är pilgrimsvägen som passerar Grövelsjöns sydspets. Även väster om Grövlan går ett flertal leder mot Stora Olån, mot Sylen i Norge och mot den gamla fäboden Valdalsbygget.

Uthyrningsstugor och övernattningsstuga

I Långfjället finns stugor som Länsstyrelsen hyr ut både kortare och längre perioder. Vid Hävlingestugorna i Långfjället har Länsstyrelsen en egen stugvärd på plats under säsong. Det går inte att boka bädd i stugorna, utan det är hela stugan som hyrs ut. Är du ensam finns det en övernattningsstuga i Hävlingen som hyrs ut per bädd. Läs mer om stugorna under Stugor i Långfjället.

Läs mer om våra stugor här

Rastskydd

I Långfjället finns flera Rastskydd (raststugor för dagbesök) på olika platser. I rastskydden finns kamin, bänkar och bord för rast. I rastskydden får du inte övernatta annat än i nödfall. Rastskydd finns kring sjön Hävlingen, Töfsingen, Slagufjället, Slagusjön, Valdalsbygget, Olån, Oskarsstugan, Fiskebäcksstugan, Jaktstugan vid Foskan, Särsjöbäcken, samt vid Spångkojan och Siljanskojan längs Storån.

Besök Valdalsbygget, på gränsen till Norge

En vandring eller en skidtur till Valdalsbygget, kräver inte så mycket och passar gammal som ung. Bildspelet från Valdalsbygget visar de gamla fina byggnaderna på den öppna marken intill myren, där man förr slog hö. Här kan du få sällskap av de orädda lavskrikorna som gärna äter direkt ur handen. Matsäcka kan du göra i ett av husen, som är iordningställt för rastande besökare.

En rolig "gästbok" sitter på väggen. Studera de solbrända väggarna på de gamla byggnaderna, och det lilla huset över bäcken, som fungerar som kylskåp! Glöm inte heller att gå fram till riksgränsen till Norge och kanske ställa dig med halva kroppen i vardera land... :-)

Valdalsbyggets blogglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Artfattig vegetation men mycket gamla träd

På kalfjället finns artfattiga risheder. Längs vattendragen är det rikare, med blommor och frodigt gräs. Fjällbjörkskog finns i norr längs Hävlingen-Våndsjön. På vissa ställen, till exempel norr om Töfsingdalens nationalpark finns även en frodig och mer artrik ängsbjörkskog. Intressant är tallbjörkskogen i de västra delarna, till exempel på Dyllen. Här består trädgränsen omväxlande av tall och björk. Nedanför fjällen dominerar tallskogen, medan granskogar främst förekommer i mindre områden längs vattendrag och i dalgångar.

Nära skogsgränsen är inslaget av urskogar och naturskogar stort och tallar som är äldre än 500 år finns på flera ställen. Stora områden med urskogsartad skog finns på flera platser inom hela reservatet.

Om man studerar floran, är området artfattigt. Men undantag finns i Stora Olåns dalgång samt i mindre områden i Töfsingdalen och på Hällsjövålens sluttningar. Vissa nordliga fjällväxter har sina enda dalaförekomster inom Långfjället. Några sällsynta lavarter har hittats här, varav varglaven är en vanlig och uppseendeväckande art på gamla talltorrakor. Urskogskrävande vedsvampflora finns framför allt i Töfsingdalen.

Fågel, fisk eller mitt emellan?

De alpina myrarna inom området, har högt värde för fågellivet. Det viktigaste fågelområdet är Juttulslätten där ett antal sällsynta nordliga fågelarter har påträffats. I det torra öppna landskapet är ljungpipare, ängspiplärka och stenskvätta vanliga besökare. Gluttsnäppan ser du mest på myrar i skogsområdena, lavskrikan är vanliga i barrskogarna och rödstjärten hittar du i tallskogen. Älg, hare, ekorre, mård, mink, vessla och rödräv kan man också stöta på. Fisktillgången i sjöar och vattendrag är god.

Former från förr

Berggrunden består av bergarter från den skandinaviska fjällkedjan. Dessa bergarter är oftast mycket näringsfattiga, men undantag finns. Av stort geomorfologiskt intresse är de så kallade rogenmoränerna i Storåns dalgång samt längs sjöarna norrut till Våndsjön.

Klassiska är de issjöstrandlinjerna längs Grövelsjön, som omnämndes redan av Linné. På fjällen påträffas olika typer av formationer bildade av inlandsisen. På Juttulslätten, som är en platå på ca 750 meter över havet, finns en så kallad isdelarzon. Här var isen som tjockast och låg mest stilla. Därför har olika landformer från tidigare istider "övervintrat" och kunnat bevaras under istäcket.

Kulturhistoriska förhållanden

I området finns ett flertal äldre bosättningar som är värdefulla ur biologisk synpunkt. Någorlunda väl bibehållna fäbodar är Gjoten, Valdalsbygget, Ulvsätern, Foskdalen och Västra Fjätvallen. Grunddagen och Yttre Hågådalen har varit gamla fjällgårdar, som nu är rivna. Den enda återstående fjällgården är Ovre Hågådalen. Runt dessa bosättningar har påverkan på vegetationen skett i form av vedhuggningar, bete, betesbränning med mera. Dessutom har omgivande myrar och gräsrika marker utnyttjats för slåtter, vilket ännu kan skönjas genom kvarstående hässjeställningar och hölador.

Spår av landets sydligaste samebosättningar finns i form av rester av de lappläger som uppfördes kring sekelskiftet. Enstaka kåtor och övriga byggnader finns vid Slagufjällets lappläger, Hävlinghällornas lappläger, Hågålägret och Grövelsjön. I hela området påträffas dessutom gamla system av fångstgropar.

Renskötsel

Reservatet ligger inom Idre samebys marker som utnyttjas hela året. I området får samebyn hålla cirka 2000 renar + årskalvar. Renstängsel följer riksgränsen i väster och Fjätån i nordost. Rengärden finns på Storvätteshågna, Fjätvallsåsen, Jakobshöjden och Huskläppen samt vid Grötvallssjön, Slugusjön och Töfsingen. Härutöver finns flera renvaktarstugor.

Fiske från båt eller is

Fisket har störst omfattning i Storån-Hävlingensystemet, men flitigt fiske förekommer också i Hågån, Foskan, Grövlan och övriga större sjöar och vattendrag.

Fiske i Långfjället

Ett antal anläggningar finns iordningställda för fritidsfisket. Vid Särsjön, Hävlingstugorna och Stor-Våndsjön finns stugor att hyra. Både sommar- och vintertid utnyttjas dessa intensivt. Roddbåtar och kanoter kan hyras vid Hävlingestugorna. Med båträlsar mellan sjöarna är hela sjösystemet från Särsjön i söder till Våndsjön i norr tillgängligt.

Vid Grövelsjön finns båtuthyrning i anslutning till Sjöstugan. Sjön är dessutom tillåten för skotertrafik och vintertid utnyttjar pimpelfiskare flitigt detta färdsätt.   

Foto i bildspelen: Maria Jons, Alf Halvarsson, Stefan Hamreus och Sebastian Kirppu, Länsstyrelsen i Dalarna län. 

Ett höstfärgat fjäll på skogsgränsen, en sjö i bakgrunden.

Föreskrifter

I reservatet är det inte tillåtet att...

  • klättra i boträd eller medvetet uppehålla sig närmare rovfågelbo, lya eller gryt än 100 meter
  • skada mark eller geologiska naturföremål
  • skada växande eller döda träd och buskar eller gräva upp växter eller ta bort mossor och lavar
  • köra i terräng med motordrivet fordon.
    Undantag: terrängskoter får framföras vintertid på snötäckt mark på skoterleder samt på Grövelsjöns och sjön Hävlingens is. På skoterleder och sjöarna Hävlingen och Grövelsjöns is dock senast till och med första söndagen i maj. Ägare eller nyttjare av fritidshus eller fäbod belägna inom naturreservatet får från närmaste väg eller skoterled framföra terrängskoter vintertid på snötäckt mark till och från fritidshuset eller fäboden, dock senast till och med första söndagen i maj. Färdvägen ska väljas på ett sådant sätt att skador på naturen undviks.
    Snöskoter utanför led är även förbjudet i regleringsområdet. Se länk till webbgis med karta här. Observera att detta går utanför naturreservatet, runt Grövelsjöns fjällstation.
  • använda isborr som drivs av förbränningsmotor
  • vid uppgörande av eld använda annat än nedfallna grenar eller till reservatet medfört eget bränsle eller för ändamålet på platsen upplagt bränsle
  • parkera fordon eller ställa upp husvagn annat än på särskild anvisad plats
  • bruka avstängd väg
  • i bergsstup ägna sig åt bergsklättring
  • inom markerat område på bifogad karta, tälta och elda annat än på anvisad plats.
  • landa med, och på sjöar framföra, luftfartyg annat än på Grövelsjön och inom vissa, på bifogad karta, angivna områden.

Dispens och tillstånd för skyddad natur

Vill du göra en åtgärd som är förbjuden enligt föreskrifterna, måste du ansöka om dispens eller tillstånd.

Dispenser och tillstånd i skyddad natur

Serviceinformation

  • Fiske Fiske
  • Rast-/vindskydd Rast-/vindskydd
  • Rast-/övernattningsstuga Rast-/övernattningsstuga
  • Rastplats Rastplats
  • Servering Servering
  • Skidled Skidled
  • Skoterled Skoterled
  • Toalett Toalett
  • Vandringsled Vandringsled

Kontakt

Fakta

Bildades: 1973/1993/2002
Storlek: 67800 ha
Kommun: Älvdalen
Förvaltare: Länsstyrelsen
Natura 2000: Ingår i EU-s nätverk av skyddad natur.
Läs mer om Natura 2000

Övernatta i Långfjället

I Långfjället finns stugor som Länsstyrelsen Dalarna hyr ut både kortare och längre perioder. Läs mer under Besöksmål - Stugor i Dalafjällen