Vind på kalfjället i Dalarnas länLäs mer på SMHI:s webbplats om aktuell vädervarning.

Storsveden

En stor äng där många människor är utspridda för att ta hand om det slagna höet.

I Storsveden behövs det mycket folk, när höet ska bärgas. Foto: Länsstyrelsen i Dalarnas län.

Här är det blommorna som ger den största upplevelsen! Här finns de rara blommorna blåsippa, vårärt och torta, men även den pampiga orkidén guckusko.

Natur med både skog och öppen äng

Området består av en granskog med ett stort inslag av lövträd, främst asp som sätter sin prägel på skogen. Kalken i marken och det rörliga markvattnet ger området en rik floran. På de torrare och magrare höjderna växer gräs som piprör, ängsgröe och tuvtåtel blandat med blåsippa och skogsvicker.

De fuktigare stråken däremellan hyser älggräs, med inblandning av humleblomster och majbräken. Generellt är området skogbeklätt men i reservatets norra delar finns öppnare ytor. Dessa utgör de sista resterna av slogmark i området. All mark i hela reservatet har varit slogmark fram till början av 1900-talet.

I området har ett tjugotal signalarter dokumenterats. Det vill säga mer eller mindre ovanliga arter som tyder på olika former av höga naturvärden. Huvudsakligen rör det sig om olika kärlväxter som man förknippar med kalkrik/mullrik skogsmark med rörligt markvatten, som blåsippa, vårärt, torta och tibast.

Gruppen orkidéer finns företrädd med sju arter med guckuskon som den raraste representanten. Guckusko växer bara i ett 500 kvadratmeter stort område i reservatets sydöstra hörn. Av övriga orkidéer kan brudsporre och skogsknipprot nämnas. Brudsporre och skogsknipprot finns över hela området, men växer rikligast i det rikkärr som finns i reservatets nordvästra hörn.

Av rödlistade arter har stor aspticka och stor låsbräken rapporterats från området. Den senare, som är den ovanligaste av de två, noterades 1989 i det nordliga rikkärret men har inte observerats i senare inventeringar.

Kulturhistoria

Storsveden har fram till första hälften av 1900-talet nyttjats av människorna i Gulleråsen som slog- och åkermark. Områdets namn tyder på att man tidigare bedrivit svedjebruk i området. Namnet Storsveden syftar egentligen på området väster om branten som löper genom reservatet, markerna österut kallas Jälltjärnsänget. På storskifteskartan från 1823–1835 framgår att då användesi stort sett hela reservatsområdet som slåttermark. I området stod då nio lador.

Omtalad lind som tyvärr blåst omkull

Området har blivit känt för allmänheten på grund av en storvuxen lind, Storsvedsbästan, som stått i områdets västra del.

Enligt vissa författare (Nord 1933, Almqvist 1949) ska denna vara identisk med den lind som Carl von Linné (1734) och sedan Hülpers (1762) samt Gahn med flera (1765) besökte vid Gulleråsen. Orsaken till resenärernas intresse för trädet var att det var omtalat i bygden och att det bara sades blomma vid stora omvälvningar i riket. Exempelvis skulle det ha fått svarta och vita blommor strax före Karl XII:s död. Växtplatsen anges otydligt ligga väst om byn av de flesta författarna, men det träd bröderna Gahn såg 1765 påstods stå nära Sanden, 1,5 km ostnordost om Storsveden. Därför finns det skäl att ifrågasätta kopplingen mellan Storsvedsbästan, och den på 1700-talet besökta linden.

Den 20 meter höga linden förklarades som naturminne 1997 men tyvärr föll det under en storm 2002. Den liggande kronan grönskar dock och vid stambasen har nya skott kommit upp. Ett stängsel har satts upp av Rättviks kommun runt de nya skotten för att hindra att de betas ned av vilt.

Aktuellt för detta besöksmål

Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.

Föreskrifter

Inom reservatet är det inte tillåtet att...

  • skada växande eller döda – stående eller omkullfallna – träd, stubbar och buskar
  • köra motordrivet fordon i terrängen, gäller både barmark och snötäckt mark, med följande undantag - med länsstyrelsens tillstånd får markägare till fastigheter som gränsar till reservatet utföra transporter till och från traktorvägen genom reservatet med fordon som inte ger skador på mark eller vegetation.

Utan Länsstyrelsens tillstånd är det dessutom förbjudet att:

  • gräva upp växter, plocka mossor, lavar och vedlevande svampar eller samla in djur
  • genomföra eller bedriva tävlingar, lägerverksamhet och andra större eller återkommande organiserade arrangemang.

Dispens och tillstånd för skyddad natur

Vill du göra en åtgärd som är förbjuden enligt föreskrifterna, måste du ansöka om dispens eller tillstånd.

Dispens och tillstånd för aktivitet eller åtgärd i skyddat naturområde

Allemansrätten – det här får du göra i naturen

I Sverige har vi allemansrätt, det innebär att du får utöva friluftsliv och röra dig fritt i naturen så länge du inte stör eller förstör.

Friluftsliv och allemansrätt
Träd och moln. Illustration

Serviceinformation

  • Ikon förVandringsled Vandringsled

Fakta

Bildades: 2010
Storlek: 16 ha
Kommun: Rättvik
Förvaltare: Länsstyrelsen
Natura 2000: Ingår i EU-s nätverk av skyddad natur.
Om Natura 2000

Hitta hit

Så här sköts naturreservaten

På Länsstyrelsen i Dalarna arbetar ett tiotal förvaltare med våra drygt 350 naturreservat, från Långfjället i norr till Malingsbo-Kloten i söder.

Kontakt

Naturförvaltning, Länsstyrelsen i Dalarnas län

Telefon växel: 010-225 00 00

Landshövding

Helena Höij

Besöksadress

Åsgatan 38

Postadress

791 84 Falun

Organisationsnummer

202100-2429

Följ oss