Amtjärnsbrottet

Amtjämsbrottet är ett nedlagt kalkstensbrott, som är skyddat som naturreservat tack vare de geologiskt intressanta bildningarna och det stora antalet fossiler. Det lummiga gamla brottet är också en vacker och annorlunda plats att besöka med sina branta sidor, frodiga växtlighet och spännande klippor.

Ett geologiskt intressant område

Amtjämsbrottet ligger i den så kallade Siljansringen. Siljansringens form bildades vid ett meteoritnedslag som ägde rum för drygt 370 miljoner år sedan och är unik för landet.

Kalkstens- och skifferrika berglager från de 400-500 miljoner gamla kambro-silurtiden ligger nedsänkta i komplicerade system av upprättstående förkastningslinjer i ett egenartat ringformigt bälte och har därmed skyddats från nedbrytning. Bergsformationer med ler- och alunskiffer finns också synliga.

I Amtjämsbrottet finns en unik fossilrikedom av silurhavets sjöliljor. Sjöliljestjälkar och andra fossil går att studera på de lodräta kalkbrottsväggar. Lättast är det dock att leta nedanför, bland de löst liggande stenarna. Observera dock den kanske viktigaste föreskriften i området: "Det är förbjudet att gräva, hacka, eller på annat sätt skada jordytan och bergsformationer."

Naturbeskrivning

Kalkbrottets omgivande marker består av en blomsterrik granskog med inslag av tall, björk, sälg och rönn. I anslutning till kalkbrottets sydligaste del finns en mindre brottsavsats. Växtligheten där är tätare med rikt inslag av mossor, lavar och svampar. Öster om Amtjämsbrottet finns spår efter två kalkugnar.

Runt ingången till kalkbrottet höjer sig mäktiga lager av svarta kantställda ler- och alunskiffrar. Gran, tall, sälg och rönn breder ut sig längs kalkbrottets ytterkanter och kommer med tiden att falla ned i brottet. I brottets södra del finns omväxlande fria markytor, sly och träd (björk, gran, al och sälg). Kala lodräta kalkstensväggar med nedanför rikligt liggande löst material breder ut sig för beskådning. Området har tidigare röjts från buskar och större träd, men håller återigen på att växa igen.

Kalkbrottets norra del har kraftigt växt igen med gran, björk, sälg och al. Ett vatteninflöde i kalkbrottets nordligaste del tillför marken stora mängder vatten. Markskiktet är blomsterrikt med stort inslag av döda gamla träd. Sluttningarna och kalkstensväggarna är rikligt beväxta med buskar, örter, mossor och lavar.

Äldre markanvändning

Före sekelskiftet 1800-1900 bröt traktens bönder kalk i Amtjärnsberget och brände den i ugnar i närheten. I brottets södra del bröt Nittsjö Tegelbruk kalk. Kalken brändes i en tegelugn vid södra delens mynning och användes som tillsats i tegelbrukets produktion. Från brottet till Nittsjö gick det till och med en smalspårig järnväg! År 1900 köpte Kullsbergs Kalkförädlings AB Amtjärnsberget av traktens bönder. I och med att Kullbergsbolaget köpte Nittsjö Tegelbruk och Stenkärlsfabriks anläggningar år 1915 fick man även tillgång till södra delen av berget. Från 1929 till 1946-47 tömdes brottet på brytvärd råvara.