Grådöåsen

Ett utsnitt av en karta från boken "Rullstensåsarna och deras utnyttjande i Kopparbergs län" av Georg Olsson

Grådö naturreservat är troligen ett av Dalarnas minsta naturreservat, men det ligger på en av Sveriges mäktigaste rullstensåsar. Här syns spår efter gamla strandlinjer från ett forna Hovran, och är du riktigt uppmärksam kan du även se resterna efter en borg med vallgravar som funnits här.

Litet reservat del av lång ås

Området består av en del av Badelundaåsen, som kan följas från Nyköping över Mälaren, upp genom Västmanland och in i Dalarna. Den är en av de största rullstensåsarna i Sverige. I de södra delarna av området växer det tallskog med väggmossa och islandslav. Norrut växer det mer gran, men skogen i området ingår inte i skyddet så här kan det förekomma skogsbruk. Vid Grådö genombryts åsen av Dalälven och fortsätter sedan fram till Hedemora. På dess rygg gick den gamla färdleden via Grådö skans.

Grådö skans

För cirka 650 år sedan fanns det en borg på Badelundaåsen. Idag kallas platsen för Grådö skans. Troligen var det en kungsgård, en plats där man samlade in skatt från folket. Skatterna betalades med bland annat skinn och järn. Borganläggningen bestod av tre platåer med vallgravar som kunde vara upp till sju meter djupa! Idag kan man fortfarande se spår av platåerna.

Vad är en rullstensås?

För 22 000 år sedan var norra Europa täckt av is. Den här isen kallas för inlandsis. För 14 000 år sen började inlandsisen som då täckte Sverige, att smälta. När smältvattnet letade sig ut från isen tog vattnet med sig stenar och grus. En rullstensås är spår efter var vattnet hittade ut ur isen och stenarna är det som vattnet lämnade efter sig. Oftast är stenarna runda eftersom de slipades mot varandra när vattnet forsade fram. Åsen är skyddad för sina tydliga strandlinjer efter den forntida "Stor-Hovran".

Åsen återgiven på generalstabskartan

Ett utsnitt av en karta från boken "Rullstensåsarna och deras utnyttjande i Kopparbergs län" av Georg Olsson syns på bilden ovan. Grådöåsen ligger i bildens övre vänstra hörn. Som underlag för åskartorna har använts förstorade särtryck ur generalstabens karta över södra Sverige. Från och med 1874 började man ge ut Generalstabskartan under beteckningen 'Generalstabens karta över Sverige'. Den kom att omfatta hela landet och fick stor användning och spridning hos allmänheten. 1923 gavs den sista kartan ut som också gjorde serien landstäckande.