Rostberget

Här finns inget iordningställt för besökare. Här får skogen sköta sig själv och besökare får anpassa sig efter den. Men det kanske är då upplevelsen blir som störst? Här finns ingen tydlig mänsklig påverkan utan här får skogen och dess invånare vara i fred. Och några av de mest märkliga invånarna har frågetecken och mörka sömmar...

Granskogar med mossa och orkidéer

​Rostberget vänder sig mot sydväst. I sluttningen växer en tät grandominerad skog. Längst ned i sluttningen frodas många olika mossor och en del rara blommor och ormbunkar. Skön och mjuk björnmossa, om våren blåsippor och en och annan fridlyst orkidé finns. Den ståtliga nattviolen som doftar så gott på natten och den lite mer oansenliga, men ack så söta knäroten.

Här bor den mindre frågeteckenbocken med sina vänner

Det kanske mest slående efter att ha vandrat omkring i denna skog ett tag, är den höga andelen död ved. Här finns både stående (torrakor) och liggande (lågor), huller om buller som ett gigantiskt plockepinn. All denna döda ved har gett upphov till en mycket spännande fauna av skalbaggar. Oftast är det granbarkborren som börjar. När den har angripit ett träd, dör det så småningom. Det i sin tur leder till att andra skalbaggar som inte gillar färsk och hård bark, kan komma till. Lyssna bara till dessa poetiska namn: vågbandad knäppare, mörksömmad barksvartbagge, mindre frågeteckenbock och bronshjon.