Hattjärn

En liten bäck i skogen

Foto: Länsstyrelsen Dalarna

Hattjärn ligger i anslutning till fäboden Givarsbodarna och markerna har naturligtvis varit påverkade av mänsklig verksamhet under lång tid. Men området är bara till mindre grad påverkat av modernt skogsbruk. Sedan fäboden övergavs för 80-90 år sedan har skogen utvecklats mot en naturlig skog.

Naturen i området

Längst i öster, i vad som en gång var fäbodens inäga, står idag en frodig granskog som är ca 100 år gammal. På sumpigare delar finns dock dubbelt så gamla träd. Här finns många döda träd, främst i form av lågor som ställvis ligger mycket tätt. Över hela den fd inägan är inslaget av lövträd stort. Det rör sig främst om rönnar, men sälg och asp förekommer också.

Det stora flacka, myrlänta området strax väster om fäbodens inäga är idag bevuxen med luckig tallskog. Spritt över hela området finns ett inslag av gamla grova tallar och enstaka torrakor från tidigare trädgenerationer.

I områdets västra delar finns en granskog där träden når en ålder på ca 120-130 år. Området har gott om naturskogskaraktärer; skogen är olikåldrig och ogallrad, vilket gör att vissa partier är mycket slutna medan andra är öppna och luckiga. Döda träd finns det gott om. Ställvis är mängden lågor mycket stor (döda, liggande träd) och dessa befinner sig i olika nedbrytningsstadier. Även torrträd och högstubbar, finns det gott om. Brandspår förekommer allmänt på stubbar men några levande träd med brandskador finns inte.

I reservatets östligaste del löper en av regionens största förkastningszoner. Den är 300 m bred, 3,7 mil lång och sträcker sig från sjön Dådrans södra spets nästan upp till Dalfors.

Växter och djur i Hattjärnsskogen

I området har 7 rödlistade arter hittats. Av dessa är de stora lung-, och skrovellavarna mest spektakulära, vilka kan ses växa på rönnarna på fäbodens inäga. Ytterligare 8 signalarter har dokumenterats i området, vilka indikerar att naturskogsförhållanden råder.

Centralt i reservatsområdet finns en större spelplats för tjäder. En inventering under våren 2008 tyder på att då 10-15 tuppar markerade revir i området.

Kulturhistoria

Givarsbodarna är förmodligen en mycket gammal fäbod. Den stig som leder upp till fäboden från sydväst visar på nyttjande under mycket lång tid. Ungefär 500 meter sydväst om inägan, finns 6 rösade stubbar. Stubbarna är mellan 0,6-1,3 meter höga och på dess toppar vilar 1-4 stenar. Att fäbodsstigarna märktes ut på detta sätt var vanligt förekommande förr i tiden.

Verksamheten vid fäboden var gissningsvis som störst i mitten av 1800-talet då här fanns ett 50-tal byggnader, fördelat på 21 markägare, alla hemmahörande i Ovanmyra. Många rester från tiden då fäboden nyttjades finns kvar. På den forna inägan finns idag ett 30-tal ladruiner/husgrunder. På inägans nordvästra del står en ristad och spikbeslagen torraka. Vad denna har tjänat för syfte är osäkert men det har föreslagits att det rör sig om en så kallad ropartall som man klättrade upp i för att signalera till personer i fäbodens närhet. I anslutning till torrakan finns även resterna av en ässja, samt en större byggnad, vilket antyder att platsen har varit en central betydelse för fäboden.

Fäboddriften upphörde 1919. Sedan 1990 bedriver dock en lantbrukare fäboddrift i området.

Markerna runt fäbodens inägor har naturligtvis varit påverkade av mänsklig verksamhet under lång tid. Förutom djurens bete har man här hämtat brännved och byggmaterial. Tre kolbottnar har hittats inom reservatsområdet. Då de har rund form kan man sluta sig till att de är rester efter resmilor, vilket indikerar att de inte är äldre än 1750.

Aktuellt för detta besöksmål

Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.

Föreskrifter

I reservatet är det inte tillåtet att...

  • skada växande eller döda – stående eller omkullfallna – träd, stubbar och buskar
  • köra motordrivet fordon i terrängen, gäller både barmark och snötäckt mark.

Utan länsstyrelsens tillstånd är det även förbjudet att:

  • gräva upp växter, plocka mossor, lavar och vedlevande svampar eller samla in djur
  • genomföra eller bedriva tävlingar, lägerverksamhet och andra större eller återkommande organiserade arrangemang.

Dispens och tillstånd för skyddad natur

Vill du göra en åtgärd som är förbjuden enligt föreskrifterna, måste du ansöka om dispens eller tillstånd.

Dispens och tillstånd för aktivitet eller åtgärd i skyddat naturområde

Allemansrätten – det här får du göra i naturen

I Sverige har vi allemansrätt, det innebär att du får utöva friluftsliv och röra dig fritt i naturen så länge du inte stör eller förstör.

Friluftsliv och allemansrätt
Träd och moln. Illustration

Fakta

Bildades: 2010
Storlek: 157 ha
Kommun: Rättvik
Förvaltare: Länsstyrelsen

Hitta hit

Så här sköts naturreservaten

På Länsstyrelsen i Dalarna arbetar ett tiotal förvaltare med våra drygt 350 naturreservat, från Långfjället i norr till Malingsbo-Kloten i söder.

Kontakt

Tobias Ekendahl

Förvaltare av naturreservat

Telefon 010-2250324

Landshövding

Helena Höij

Besöksadress

Åsgatan 38

Postadress

791 84 Falun

Organisationsnummer

202100-2429

Följ oss