Naturminnen
Speciella naturföremål som träd, flyttblock, rullstensåsar eller liknande kan skyddas som naturminne. Det är en gammal skyddsform som har funnits i Sverige sedan 1909. Ofta har de skyddats på initiativ av markägare eller olika intresseorganisationer.
Särpräglade objekt kan bli naturminnen
Naturminnen skyddas i dag enligt 7 kapitlet 10 § miljöbalken av Länsstyrelsen eller kommunen. Objektet ska vara ”ett särpräglat naturföremål” som ”behöver skyddas eller vårdas särskilt”.
De flesta är träd, men även block och växtplatser finns
I Dalarnas län finns 147 stycken naturminnen. Av dem är 112 olika typer av träd. Vanligast är tall men även ask, lind, alm, en, gran, pil, björk och till och med en apel. Träden är ofta gamla men inte alltid. Det kan till exempel vara träd med speciellt eller avvikande utseende. Några är växtlokaler med arter som behöver en orörd plats. Därutöver finns öar och grottor. 27 stycken är av geologiskt slag, som flyttblock, jättegrytor, berggrundsprofiler, agatkonglomerat och liknande. De senare är ofta skyddade för forskningens behov.
Några av länets naturminnen
Här presenterar vi några av de mest besöksvärda naturminnena i Dalarnas län.
Tänk om den här knotiga jätten kunde tala? Vad skulle vi då få höra. Det sägs att självaste Gustav Vasa ska ha rastat intill den här linden på 1500-talet.
Hitta till Månsbolinden (länk till Hitta.se)
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Foto: Märit Hagberg, Länsstyrelsen i Dalarnas län.
Smöjning är ett magiskt botemedel som använts inom folkmedicin. Det går till så att en person förs genom ett ihåligt träd eller mellan ihopväxta grenar, för att bota bland annat engelska sjukan. Vid denna smöjtall i Sörbo ska den sista smöjningen ha utförts så sent som 1916, samma år som tallen naturminnesförklarades. Läs mer om smöjtallar och folkmedicin i boken "Vårt levande arv" av Tomas Ljung.
Hitta Smöjtallen (länk till hitta.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Foto: Märit Hagberg, Länsstyrelsen i Dalarnas län
Detta enorma flyttblock, kallas Böls kyrka och ligger i skogen norr om Svärdsjö.
Foto: Märit Hagberg, Länsstyrelsen i Dalarnas län.
Denna ståtliga lind är över tvåhundra år gammal. Den står så nära vägen att till och med väghållaren har fått göra en liten avsmalning av vägen just här.
Hitta Åbergabästan (länk till Hitta.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Foto: Märit Hagberg, Länsstyrelsen i Dalarnas län.
Avesta - 15 stycken
Borlänge - 29 stycken
Falun - 13 stycken
Gagnef - 8 stycken
Hedemora - 2 stycken
Leksand - 8 stycken
Ludvika - 11 stycken
Malung-Sälen - 10 stycken
Mora - 10 stycken
Orsa - 6 stycken
Rättvik - 13 stycken
Smedjebacken - 6 stycken
Säter - 6 stycken
Vansbro - 10 stycken
Älvdalen - 0 stycken
Rapport om Dalarnas alla naturminnen
Länk till annan webbplats.
Stark koppling till kulturmiljö och sägner
Många naturminnen har en stark koppling till kulturmiljöer, spår av tidig mänsklig verksamhet och berättelser kring tidigare aktiviteter och fenomen som smöjtallar och tandvärksträd. Detta finns väl beskrivet av Tomas Ljung i Dalarnas hembygdsbok ”Vårt levande arv” 2017. Många ligger på platser med spår av tidigare samhällen som till exempel Bergslagens finnbosättningar. Flera av naturminnena omges av historier om att Gustav Vasa ska ha varit på platsen. För andra träd beskrivs att de ska ha varit planterade 1640 av återkommen soldat från trettioåriga kriget. Vem vet? Kanske ligger det någon sanning i det.
De flesta naturminnen är runt 100 år gamla
Möjligheten att skydda uppkom i samband med första svenska naturskyddslagen 1909. Hela 52 stycken bildades under tiden 1915 till 1929. Det var hembygdsvårdaren och författaren Karl Erik Forsslund, som för Naturskyddsföreningens eller Dalarnas Hembygdsförbunds räkning ansökte om att de flesta av de tidiga naturminnena skulle få skydd. (62 st från 1915-1938).
Eftersom många av besluten om skydd är skrivna under den tidigare delen av 1900-talet ter sig beslutstexterna lite gammaldags för oss. Men de speglar väl dåtidens syn på naturvärden och naturvård.
Exempel på text är:
- särskilt intresse för kännedomen om landets natur
- på grund af märklig naturbeskaffenhet
- bör särskilt skyddas på grund av sin betydelse för kännedomen om landets natur, sin skönhet, egenart eller eljest märkliga beskaffenhet.
För mer information om var de olika naturminnen är belägna:
Skyddad natur, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Eftersom naturminnen ofta är ett enskilt träd händer det att de blir gamla och till och med dör. Men trädet är värdefullt även efter sin död och därför kvarstår skyddet. Dock kan döda grenar eller till och med hela träd utgöra en fara för människor eller egendom om de till exempel står i närheten av bebyggelse. I de äldre besluten anges tyvärr ingen form av skötsel. Undrar du något om ett naturminne, så är du välkommen att höra av dig till oss.
Upphävda beslut om naturminnen
Beslut om upphävande av beslut om naturminne boträd på Lillön
Pdf, 4 MB.