Fux-Andersknallarna

Fux-Andersknallarna skyddades som reservat eftersom området har brunnit många gånger. Det har lett till att arter som kräver eld för sin fortlevnad finns kvar här. Nu har branden släppts lös igen, för att dessa arter ska kunna fortsätta att finnas här.

Elden är lös!

Lugn! Det ser dramatiskt ut, men det är en planerad naturvårdsbränning. Detta görs i vissa naturreservat för att hjälpa hotade arter på traven.

Efter tidigare bränder växte det upp en tät lövskog här. Lövträden som länge dominerade skogen, har sakta men säkert erövrats av granen. Det åtgärdas genom att de genomförda naturvårdsbränderna, tar kål på just unga granar.

Branden gör stor nytta för många insekter, lavar och fåglar. Redan under den genomförda naturvårdsbränningen ovan, dök den vanliga flatbaggen upp.

Här brann det redan för nästan exakt 100 år sen

De stora lövbestånden har till stor del vuxit upp efter den senaste naturliga branden som härjade i området 1918. Det finns levande tallar med flera brandljud (skador på stammarna där barken vallar in det skadade området) och i stubbar har upp till sex bränder noterats.

Området hyser flera hotade växtarter som är mer eller mindre knutna till sådana här brända områden med mest lövträd, så kallade lövbrändor. Bland annat kan nämnas lunglav, aspgelelav, varglav och violettgrå tagellav.

Fux-Andersknallarna har stora möjligheter att utvecklas till fina hackspettsmarker för flertalet hackspettar. Området ligger i anslutning till gamla häckningslokaler för den starkt hotade vitryggiga hackspetten, vilket ytterligare höjer områdets värde.