Örjasänget

Inklämt i sänkan mellan Hålbergsåsarna och Höglindan ligger Örjasängets naturreservat. Vandra genom området på den gamla fäbodstigen, ta bron över den fina lilla Långsundbäcken och ta en paus i kolarkojan!

Opåverkad dalanatur med fäbodstigar

Där finns Kolbäcksåns nordligaste källflöden vid Lilla och Stora Bortbergstjärn samt den gamla fäbodstigen, som leder ända från Källbäcken vid Västerdalälven till Risåsarna och Höglindan. Det är gammelskogen som är viktigast i reservatet men tillsammans med de fina bäckarna och myrarna bildas ett intressant stycke dalanatur som är ovanligt opåverkad.

Myrar som förr i tiden slogs

Om man söker sig in i reservatet på den gamla fäbodstigen från skogsbilvägen längs östra sidan, passerar man strax en stor tall. Kanske syns fortfarande de stora klösmärkena från en björn, en bit upp på stammen. Går man vidare passerar man tvärs över flera smala men artrika sumpskogsstråk. Sedan tar blockiga tallbackar vid. Man måste över Långsundbäcken, vidare förbi Friluftsfrämjandets kolarkoja och sedan går man fram mot själva Örjasänget - de gamla slåttermyrarna.

Örjasänget börjar där tre bäckar flödar samman och sträcker sig sedan söderut längs Långsundbäcken. Stigen fortsätter över bäcken från Stora Bortbergstjärn upp genom en tallskog för att försvinna ur reservatet i höjd med Lilla Bortbergstjärn. Tyvärr har inga uppgifter framkommit som visar omfattningen av den gamla myrslåttern men den borde ha varit mest intensiv på de rikare myrarna längs Långsundbäcken. 

Fina skogar för tjäder och hackspett

Detta stora sammanhängande område med gammal skog, fina sumpskogar i flera stråk i kombination med myrar, tjärnar och bäckar utgör grunden för höga naturvärden. Skogen i reservatet domineras av tall, men det finns också mycket gran och en del lövträd. Björk, gråal, klibbal, rönn och sälg förekommer här och var medan aspen är mycket fåtalig. Ett litet lövskogsbestånd finns väster om Lilla Bortbergstjärn.

Reservatet innehåller mycket fina fågelbiotoper främst för tjäder men också för tretåig hackspett. Namnet Fågelliksmyran längst i nordöst syftar säkert på orrlekarna på myren. Bland kryptogamer kan nämnas ovanligare arter som liten spiklav, vitmosslav, kantvitmossa, dropptaggsvamp, vedticka och rödgul trumpetsvamp.

Kultur och friluftsliv

Tyvärr har inga uppgifter framkommit som visar omfattningen av den gamla myrslåttern men den borde ha varit mest intensiv på de rikare myrarna längs Långsundbäcken. Den gamla fäbodstigen är en stor tillgång för reservatet och den ingår i ett stort unikt system av gamla fäbodstigar. Friluftsfrämjandets öppna kolarkoja fungerar bra som rastkoja längs stigen.

Besöksinformation

För att besöka reservatet kan man ta av österut från RV 66 vid vägvisning mot Lindesnäs/Lövsjön. Efter cirka 3,6 km ligger reservatet precis väster om grusvägen som går från Salå station och norrut. Där vandringsleden går in i reservatet i öster finns en parkeringsficka. Här finns också en reservatsskylt.

Genom området passerar en vandringsled som ingår i ett stort ledsystem som knyter ihop gamla fäbodleder i Gagnefs kommun. Det är Friluftsfrämjandet Gagnef som förvaltar ledsystemet. Norrut går leden mot Säljebodarna och söderut mot Höglindan.

Tänk på att spängerna längs leden kan vara väldigt hala vid fuktiga förhållanden. Följer du leden från parkeringen i öster kommer du efter cirka 0,6 km fram till en kolarkoja som förvaltas av Friluftsfrämjandet Gagnef.