Kockoraberget

Utsikt över sjöar och skogar

Foto: Kristin Persdotter, Länsstyrelsen i Dalarnas län

På Kockoraberget och Lustigbergets nordsluttningar någon mil sydväst om Grängesberg breder denna naturskog ut sig. De två topparna ligger högt, på cirka 400 meter över havet. Reservatet böljar ned i en sänka och sluttar mot norr med fuktiga stråk varvade med hällmark.

Gamla träd i opåverkad skog

I barrblandskogen växer det tallar och granar, men granen överväger totalt sett. Skogens ålder är generellt hög med träd över 165 år spridda över de centrala och södra delarna. I nordväst är skogen något yngre och ännu mer grandominerad än i övriga delar. Skogen är opåverkad av skogsbruk i sen tid, men uppvisar spår efter tidigare dimensionshuggning och kolningsverksamhet, vilket är typiskt för nästan all skog i denna del av länet. Frånvaron av gallring i modern tid har skapat en varierad och bitvis luckig skog där hänglavar trivs i de ljusöppna och fuktiga miljöerna. Detta märks till exempel på att garnlaven är fertil med fruktkroppar, vilket den bara utvecklar i miljöer där den trivs riktigt bra. Anmärkningsvärt är även fyndet av gammelgransskål då det är nära den sydliga gränsen för artens utbredningsområde.

Död ved ger liv i skogen

I de centrala delarna finns en hel del död ved, inte minst i form av törskateangripna gamla tallar. Svampangrepp bidrar även till att tallar fortsätter att dö, vilket medför att död tallved hela tiden nyskapas även om tallen inte överallt uppnått den höga ålder som gör att den annars skulle dö naturligt. Den rikliga mängden död ved, gynnar många olika artgrupper - lavar, svampar, insekter och fåglar.

Tallar kan angripas av en rostsvamp, Cronartium flaccidum. Sjukdomen kallas törskate eller törskaterost. Den har ett långsamt förlopp på flera år och leder till kraftig kådbildning i det angripna trädet. Ett vanligt tecken på törskatangrepp är att trädtoppen dör. Det orsakas av att svampen växer runt stammen och blockerar näringstillförseln till trädtoppen. Det kan också uppkomma "sår" på trädstammen och utan åtgärder kommer så småningon hela trädet att dö.

Sporspridningen sker i juni i söder och i juli i norr. Infektionen sker i barr eller ung skottvävnad. Därifrån växer svampens mycel i barken inåt grenen. Sporblåsor uppkommer på de delar av barken som svampen angrep för minst två sedan. Mycelet växer vidare i barken inåt stammen och när svampen når runt grenen snörs den av och dör. Trädet bildar tjära när det angrips av svampen, varifrån ordet tör kan härledas.

Törskateangrepp är i vissa områden och vissa år, ett stort problem för skogsbruket, men det gynnar den biologiska mångfalden eftersom död ved är en bristvara i våra skogar. På den döda veden lever svampar, lavar och många olika insekter. De sistnämnda lever i sin tur många fåglar av, främst hackspettar. Så död ved är helt enkelt barnkammare, hem och matbord till många av skogens arter.

Kulturhistoria och friluftsliv

Genom reservatet går en gammal postväg som gått mellan Lönnfallet och Silken. En kolbotten efter en resmila har också uppmärksammats. En skoterled korsar skogen i nord-sydlig riktning.

Föreskrifter

I reservatet är det inte tillåtet att:

  • skada växande eller döda – stående eller omkullfallna – träd, stubbar och buskar. Undantag råder för insamling av löst liggande mindre torra grenar och kvistar i syfte att göra upp eld.
  • framföra motordrivet fordon i terrängen på barmark.

Utan Länsstyrelsens tillstånd är det inte heller tillåtet att:

  • gräva upp växter, plocka mossor, lavar och vedlevande svampar eller samla in djur (t.ex. insekter),

Dispens och tillstånd för skyddad natur

Vill du göra en åtgärd som är förbjuden enligt föreskrifterna, måste du ansöka om dispens eller tillstånd.

Dispenser och tillstånd i skyddad natur

Serviceinformation

  • Skoterled Skoterled

Kontakt

Jens Montelius Risberg

Förvaltare av naturreservat

Telefon 010-2250486

Fakta

Bildades: 2019
Storlek: 33 ha
Kommun: Ludvika
Förvaltare: Länsstyrelsen

Obs! Nybildat reservat svårt att hitta till!

Nybildade reservat kan vara svåra att hitta ut till. Det tar åtminstone ett år innan vägvisare, gränsmarkering, informationsskylt samt eventuell parkeringsplats är på plats. Vill du vara säker på att hitta rätt, kontakta gärna oss innan!

Så här sköts naturreservaten

På Länsstyrelsen i Dalarna arbetar ett tiotal förvaltare med våra drygt 350 naturreservat, från Långfjället i norr till Malingsbo-Kloten i söder.