Nittälvsbrännan

Gles tallskog med svarta sotrester på stammarna

Nittälvsbrännan år 2006. Foto: Elisabeth Karlsson

Naturreservatet Nittälvsbrännan är ett område tallhed som härjades av en skogsbrand år 2000. I dag har brandområdet förvandlats till ett spännande naturreservat, ett av de reservat som ligger i anslutning till den vackra Nittälven i norra Örebro län. En led går runt de mest sevärda delarna av de brända områdena. En eldplats finns också längs vägen.

Naturreservaten i Nittälvsdalen

Utmed vattendraget Nittälven sträcker sig ett stort, sammanhängande vildmarksområde med många naturreservat.

Nittälvsdalen - ett kluster av naturreservat

Nittälven

Nittälven slingrar sig fram i sandiga sediment som bildades i ett isälvsdelta under istidens slutskede. Stränderna är upphöjda strandbankar (levéer) som tidvis är översvämmade. Utanför dessa finns fuktiga, ofta översvämmade partier som förr användes för myrslåtter. Längre bort från älven blir marken fastare, och här finns långsträckta kullar som ligger i nord-sydlig riktning. På kullarna växer en blandbarrskog som domineras av tall. Älven är en av de få outbyggda älvarna i länet, och den användes tidigt för flottning. Stilla kvällar ses öringen vaka i ytvattnet.

Skogsbranden på Nittälvsheden

Tidigt på våren år 2000 inträffade en skogsbrand på Nittälvshedarna ett par kilometer norr om Dansarbacken. Branden startade vid en antänd bil på en skogsbilväg väster om Nittälven och spred sig i nordostlig riktning, där den så småningom kunde begränsas. Brand på de sandiga nittälvshedarna är ingenting nytt. Talrika spår finns efter äldre skogsbränder, framför allt i form av så kallade brandljud – inbuktningar i de gamla tallarnas trädbaser, samt stubbar som bär spår av förkolnad ved. Granen är känslig för brand och slås vanligen ut, medan tallen är tåligare och oftast överlever. Den ungskog som brann år 2000 planterades i mitten av 1960-talet efter en omfattande kalavverkning. Skogsbränder kan vara en stor katastrof för den enskilde markägaren, men i ett större perspektiv är bränder en av de naturliga störningar som format skogslandskapet i stora delar av landet. Den vanligaste orsaken till att skogen antändes var givetvis åsknedslag, men ofta satte våra förfäder eld på skogen för att skapa goda betesförhållanden för kreaturen, eller för att möjliggöra lövtäkt på de frodiga lövbrännor som uppstår efter en skogsbrand.

Förr brann skogen ofta

Man räknar med att en halv till två procent av den svenska skogen brann varje år. På vissa torrare marker kunde bränder svepa fram flera gånger varje sekel, medan det i fuktigare skogstyper brann mycket sällan eller aldrig. I dag är skogsbränder ovanliga. Orsakerna till detta är att skogen numera innehåller en liten mängd död ved och ett väl utbyggt skogsvägnät, vilket också gör det enklare att begränsa och släcka skogsbränder. Många av trädslagen i barrskogen har anpassat sig till återkommande skogsbränder. Efter en brand inträder vanligen en lövträdsfas på brandfältet. Asp, björk, rönn, sälg, al och tall etablerar sig snabbt. Mer skuggtåliga träd, framför allt gran, ersätter sedan successivt pionjärträden.

Lövbränna

När en skog brinner dör inte alla träd, vilket medför att den nya skogen i området kommer att vara en blandning av äldre och yngre träd. Den näringsrika askan är en bra växtplats för nya plantor. Björkfrön gror väldigt lätt på mark som brunnit, så skogen kommer att vara mer lövrik än före branden. Som ett resultat av skogsbränder uppkommer ibland större områden med rena bestånd av lövträd under några decennier. Dessa brukar kallas lövbrännor. Ofta har dessa områden en rik flora och fauna. Vissa svampar, lavar, kärlväxter och insekter är helt beroende av skogsbränder för sin överlevnad. Svedje- och brandnävan är två växter vars frön behöver en temperatur på över 50 grader för att börja gro. Nävornas frön kan behålla sin livsduglighet i över hundra år medan de vilar i jorden. Många skalbaggsarter gynnas också av skogsbränder, liksom flera fjärilsarter. Hallon, rallarros, tallört och klibbkorsört är några av de arter som tidigt invaderar de brända områdena. Den tretåiga hackspetten gynnas av den rika tillgången på död ved där skalbaggslarver lever. Rödstjärt, tofsmes och svartmes kan ses i reservatet och om man vandrar försiktigt längs de örtrika älvstränderna finns goda möjligheter att se bäver och bäverfällda träd. Har man tur kan man se spår efter varg.

Brand som naturvårdsskötsel

Förr var skogsbränder en vanlig företeelse i våra skogar, här och var i reservatet hittar du spår på gamla tallar efter äldre skogsbränder. Brand är en nödvändighet för ett stort antal växter och djur, som genom årtusenden har anpassat sig till den livsmiljö som branden för med sig. För att gynna och bevara områdets brandgynnade arter genomför Länsstyrelsen kontrollerade naturvårdsbränningar i naturreservatet.

Genomförda naturvårdsbränningar

Under juni 2023 genomfördes en naturvårdsbränning i ett område från Dansarbacken i naturreservatet Kaljoxadalen till sydvästra delen av naturreservatet Nittälvsbrännan:

Bränningsplan Kaljoxadalen-Nittälvsbrännan 2023 med karta Pdf, 5.2 MB.

Life2Taiga

Under åren 2022-2028 ingår delar av området i ett projekt med naturvårdsbränning i fokus, Life2Taiga.

Mer information om projektet LIFE2Taiga

Internationellt värdefullt Ramsarområde

Sverige har utsett Nittälven som ett Ramsarområde där bland annat naturreservatet Nittälvsbrännan ingår. Ramsarkonventionen är ett internationellt avtal med syfte att uppnå bevarande och hållbart nyttjande av våtmarker. De länder som undertecknat konventionen ska bland annat utse de mest värdefulla våtmark- och vattenmiljöerna i landet som Ramsarområden och se till att de bevaras.

Aktuellt för detta besöksmål

Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.

Föreskrifter

I naturreservatet är det förbjudet att:

  • göra åverkan på markytan
  • ta med okopplad hund
  • störa djurlivet
  • plocka blommor, lavar eller vedlevande svampar eller på annat sätt skada växtligheten ( bär och matsvamp får dock plockas)
  • bedriva insamling av insekter eller andra ryggradslösa djur
  • göra ristningar på torrträd eller bark eller skada liggande trädstammar
  • göra upp eld annat än på anvisad plats och med där anvisad ved
  • tälta
  • köra motorfordon eller cykla
  • sätta upp tavla, plakat, affisch, skylt eller liknande
  • sätta upp orienteringskontroller eller
    anordna snitslade spår

Allemansrätten – det här får du göra i naturen

I Sverige har vi allemansrätt, det innebär att du får utöva friluftsliv och röra dig fritt i naturen så länge du inte stör eller förstör.

Friluftsliv och allemansrätt
Träd och moln. Illustration

Serviceinformation

  • Ikon förInformationstavla Informationstavla
  • Ikon förParkering Parkering
  • Ikon förRast-/vindskydd Rast-/vindskydd
  • Ikon förStig Stig

Fakta

Kommun: Ljusnarsberg

Bildat år: 2002

Areal: 105 hektar

Markägare: Naturvårdsverket

Förvaltare: Länsstyrelsen

Reservatsbildare: Länsstyrelsen

Natura 2000: Området ingår i EU:s nätverk av skyddad natur, SE0240117 Nittälvsbrännan

Ramsar: Området ingår i den globala naturvårdskonventionen Ramsar

Läs mer om ramsarområdet Nittälven (ramsar.org) Länk till annan webbplats.

Beslut och skötselplan naturreservatet Nittälvsbrännan Pdf, 1.7 MB.

Bevarandeplan för Natura 2000-området SE0240117 Nittälvsbrännan (skyddadnatur.naturvardsverket.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Hitta hit

Naturreservatet ligger 15 km nordväst om Kopparberg. Området nås lättast om man från Kopparberg åker mot nordväst på väg 793 och strax efter överfarten av Nittälven, väster om Uvbergsbron, åker söderut ytterligare ett par kilometer vid skylt ”Dansarbacken”. Håll höger i Y-korsning. Parkering finns efter 3,4 km.

NATURliga möjligheter - företagens guide till naturreservaten

 

Symbol vandra, elda, paddla grön. Rida gul

Kontakt

Länsstyrelsen i Örebro län

Telefon: 010-224 80 00

Felanmälan i naturreservatet





Landshövding

Lena Rådström Baastad

Besöksadress

Stortorget 22

Postadress

701 86 Örebro

Organisationsnummer

202100-2403

Följ oss