Balsta

Skogen i naturreservatet Balsta har fått utvecklas fritt under lång tid och i den täta, fuktiga granskogen står mängder av grova aspar. De gamla träden och all multnande ved gör att många olika arter trivs i reservatet. Här finns sällsynta lavar, mossor, svampar och gott om hackspettar.

Artrika aspar

På de gamla asparna finns en alldeles speciell lavflora med ovanliga arter som skinnlav och aspgelélav. De här lavarna är beroende av gamla träd där barken hunnit få en viss struktur, men de gynnas också av den höga och jämna luftfuktigheten i skogen. På riktigt gamla aspar kan man också hitta stor aspticka, en sällsynt svamp som orsakar typiska inbuktningar i trädstammen.

Många bohål

Asparna är också populära bland hackspettar, eftersom det går lätt att hacka ut ett bohål i den mjuka veden. Vissa träd kan vara helt fulla av hål. De gamla hackspettshålen övertas snart av mesar, ugglor och andra arter som inte själva kan göra sig ett bohål, utan är beroende av hackspettarna som byggmästare.

Multnande ved

I reservatet finns gott om död ved, framförallt liggande stammar av gran, granlågor, men även stående torrträd och högstubbar. Veden är full av olika insektslarver – ett fint skafferi för hackspettarna. Men det finns också svampar och mossor som lever på död ved. Vedtrappmossa är ett exempel. Det är en mycket liten, konkurrenssvag mossa som växer på granlågor i ganska sena stadier av förmultning. Därför finner man den främst på riktigt grova lågor – sådana som hinner förmultna innan de blir överväxta av husmossa och andra stora, marklevande arter.