Järlehytteskog

Naturreservatet Järlehytteskog är ett litet område med en lövrik, fuktig skog som vi hoppas ska bli ett nytt favoritområde för sällsynta fjärilar.

En skog där fjärilar trivs

Järlehytteskog består huvudsakligen av en försumpad granskog med stort lövinslag, delvis på översvämningsmark. Här finns goda möjligheter att skapa en finfin miljö för de båda sällsynta fjärilarna asknätfjäril och väddnätfjäril, som även finns i det närliggande naturreservatet Lillsjöbäcken. De båda fjärilarnas värdväxter olvon och ängsvädd kommer att gynnas genom olika naturvårdande insatser.

Väddnätfjärilen

Väddnätfjärilen håller till på fuktiga, solvarma och vindskyddade marker, där larvernas värdväxt ängsvädd växer bland lägre gräsarter eller på vitmossa. Vitmossorna bidrar till att bevara fukten i markens ytskikt så att de fleråriga larverna inte torkar ut när de befinner sig i vila. Larverna lever första året i en spånad av spinntrådsväv och vissnade blad, där de även övervintrar. Under nästföljande vår sprider sig larverna över ett större område och där de lever av de unga skotten av ängsvädd. Den färdiga väddnätfjärilen däremot lever av nektar från blodrot, lingon och ett flertal typiska ängsväxter. Dess flygperiod infaller mellan sista veckan i maj och första veckan i juli. Väddnätfjärilen är så sällsynt att den omfattas av ett nationellt åtgärdsprogram för hotade arter (ÅGP) och aktiva åtgärder utförs kontinuerligt för arten i länet. Några av de främsta hoten mot fjärilen är igenväxning och skogsdikning.

Väddnätfjärilen

Asknätfjärilen är den största av nätfjärilarna och hittas på fuktiga platser med larvernas två värdväxter ask och olvon. Asknätfjärilen har en speciell livscykel som kan sträcka sig upp till fyra år. Värdväxternas knoppar är larvernas viktigaste födoresurs på våren. Men larverna äter bara under några veckor för att sedan gå in i ett vilstadium fram tills nästa vår, då de åter är uppe och äter under några veckor. Detta upprepas upp till tre gånger innan de är redo att förpuppas. För att larverna ska kunna växa till krävs höga temperaturer, vilket innebär att askarna och olvonbuskarna måste stå solexponerat men ändå vindskyddat. Larverna lever gruppvis och bildar under sensommaren iögonfallande spånader, som består av vissnade, sammanspunna blad av ask eller olvon täckta av en tät, vit spinntrådsväv. De färdiga fjärilarna flyger främst i juni men ofta fram till början av juli. Asknätfjärilen åtnjuter det starkaste lagliga skydd en art kan ha och Sverige. Den omfattas därför av ett nationellt åtgärdsprogram för hotade arter (ÅGP) och aktiva åtgärder utförs kontinuerligt för arten i länet. Några av de främsta hoten mot arten är igenväxning, skogsdikning och att förekomsten av artens värdväxter ask och olvon i lämpliga lägen betas (främst av älg) eller röjs bort. Genom äldre tiders skogsavverkningar skapades gläntor som uppfyllde asknätfjärilens krav på vindskydd och solexponering, medan dagen storskaliga avverkningar sällan skapar sådana miljöer inom möjligt flygavstånd för fjärilen.

Tillgänglighet

Järlehytteskog hör till nivå 1 i Länsstyrelsens nivåläggning av länets naturreservat, vilket innebär att reservatet saknar friluftslivsanläggningar.

Läs mer om nivåläggningen och skötsel av skyddad natur