Skåle

Öppen betesmark med betande kor och en röd stuga skymtande i bakgrunden

Den öppna betesmarken vid foten av Skåle klint. Foto: Daniel Gustafson

Naturreservatet Skåle präglas främst av sina dramatiska landskapsformer. Här kan man se tydliga spår efter inlandsisen och det forna havet i form av klapperstensfält. Från bergshöjden Skåleklint har du en imponerande utsikt över sjön Tisaren och de omgivande skogsbygderna. I de fuktiga sänkorna finns ett rikt och omväxlande växtliv. Ett stort antal gruvhål i området berättar om områdets långa historia av bergshantering.

Ett märkligt landskap

Sjön Tisarens södra strand består av en hög bergsbrant, en så kallad förkastningsbrant. I Skåle möter denna bergsbrant flera sprickbildningar med olika riktningar. I själva mötesplatsen har det bildats en sänka, som omgärdas av flera bergshöjder. Högst är Skåleklint med sina 195 meter över havet. Mitt emot, strax utanför reservatets västra gräns, ligger Jättaberget. På dess topp ligger resterna efter en stor fornborg. I dess mitt finns en timrad jaktstuga från 1931, uppförd av dåvarande godsägare vid Skyllbergs bruk.

Spår efter ishavet

När inlandsisen drog sig tillbaka för 10 000 år sedan bildades ett stort hav av isens smältvatten, Yoldiahavet. Strandkanten nådde långt upp på nuvarande Skåleklint. Denna gräns kallas högsta kustlinjen och ligger idag ca 140 meter över havsytan. Vågorna bearbetade det lösa materialet och svallade ur grus och sand. Detta finkorniga material hittar vi idag i förkastningens nedre del och vid stranden av Tisaren. Kvar blev de större stenarna som slipades runda mot varandra, precis som på dagens havsstränder. Fortfarande i dag kan man se dessa strandkanter i form av trädlösa fält av stenar, så kallade klapperstensfält. Tydligaste exemplen finns på Skåleklints nordsluttning.

Skåle gård - bondens landskap

I sänkan nedanför klinten finns finkornigare jordarter som lämpade sig för en tidig uppodling. Skåle gård nämns i skrifterna redan år 1556 under namnet "Skårda", viket syftar på den skarpa branten. Landskapets form satte givna villkor för jordbruket. Åkrarna blev små och flikiga. Ett småskaligt jordbruk drevs på gården ända fram till slutet av 1960-talet. Till Skåle gård hör ett rödfärgat boningshus med 30-tals karaktär, ett timrat uthus och en större ladugård. Flera husgrunder finns nära gården som påminner om jordbrukarnas behov av många byggnader som fyllde olika funktioner. En stor del av det gamla odlingslandskapet hålls öppna även idag. Här trivs idag många typiska ängsväxter som kattfot, slåttergubbe, brudbröd, jungfrulin och ormrot. Längs vägen ner mot sjön visar några fruktträd och körsbärssnår platsen för det rivna torpet Skålestugan.

Skålegruvorna

I Skåle har man brutit järnmalm ända sedan medeltiden. Här fanns en tid även en hytta där malmen smältes, men den lades troligen ner redan under 1500-talet. Under 1600-talet hörde gruvorna till Skogaholms bruk och malmen kördes till brukets masugn i Östra Å. Gruvdriften pågick fram till en bit in på 1800-talet. Stigen upp till Skåleklint passerar ett flertal gruvhål, rasbranter och varphögar (skrotsten från brytningen). De så kallade Skålegruvorna består av ett 30-tal gruvhål samlade inom ett mindre område vid Skåleklint

Mossor och salamandrar

Naturreservatet Skåle rymmer ett varierande växt- och djurliv. På solbelysta rasmassor och klipphyllor finns växter som normalt inte trivs så här långt norrut, till exempel blodnäva, vippärt, backvial och lövbinda. I de fuktiga sprickdalarna trivs många olika mossor, exempelvis grön sköldmossa och mörk husmossa. I Skåledammen och en del gruvhål trivs den sällsynta större vattensalamandern. De är lättast att se under vår och försommar, då de vuxna salamandrarna leker och lägger sina ägg i vattnet. Ljumma försommarkvällar kan man också höra nattskärran över klintens tallhedar, vars läte liknar en surrande symaskin.

Tillgänglighet

I naturreservatet finns flera markerade stigar. Med utgångspunkt från Sandvikens skola kan du bland annat vandra genom skogen, passera Skåle klint och så småningom komma ner till Skåle gård. Stigen passerar flera gruvhål, varav de större är inhägnade. Parkring finns både i reservatets norra del samt vid Skålestugan i reservatets västra del, där det även finns möjlighet att tälta. Flera rastplatser finns i området.

Föreskrifter

I naturreservatet är det förbjudet att:

  • skada mark eller växtlighet, till exempel genom grävning eller blomplockning
  • köra bil, motorcykel eller moped annat än på stora genomfartsvägen och in till de båda parkeringsplatserna
  • parkera, campa och elda annat än på anvisade platser
  • rida
  • störa andra besökare med radio, bandspelare eller dylikt

Serviceinformation

  • Eldplats Eldplats
  • Informationstavla Informationstavla
  • Parkering Parkering
  • Rastplats Rastplats
  • Stig Stig
  • Tältplats Tältplats

Kontakt

Fakta

Kommun: Hallsberg
Bildat år: 1979
Areal: 103 hektar
Markägare: Sveaskog AB
Förvaltare: Länsstyrelsen
Reservatsbildare: Länsstyrelsen
Natura 2000: området ingår i EU:s nätverk för skyddad natur

Beslut bildande naturreservatet SkålePDF

Skötselplan naturreservatet SkålePDF

Teckentolkad information

NATURliga möjligheter - företagens guide till naturreservaten

 

Symbol vandra, elda, tälta grön