Skagershultsmossen

I naturreservatet Skagershultsmossen spelar orrarna tidigt om våren på myrens vidder. Senare anländer tranor, grönbenor och ljungpipare och luften fylls av olika läten. Fågellivet på mossen är rikt och levande och upplevs bäst från fågeltornet i väster. Mossen är den största i Örebro län och även reservatet är ett av länets största.

Vildmark med rik mångfald

Stora myrar som denna finns bara i Nordeuropa och myrarna kallas ibland för ”Europas sista vildmarker”. Få andra miljöer kan mäta sig med myrarna när det gäller orördhet, även om de ibland nyttjats för både myrslåtter och torvtäkt. Under en tid ansågs myrarna vara ”vattensjuka skräpmarker”, obrukbara och värdelösa. Idag ser vi den orörda myrens rika mångfald av växter och djur och vill bevara den för framtiden. I den blöta myren bildas torv av mossa och döda växter som inte förmultnat helt och hållet i brist på syre. Huvudingrediensen i torv är olika slags vitmossor. Mossen är en riktigt kärv växtmiljö. Lagren av torv är så tjocka att växternas rötter förlorat kontakten med grundvattnet. De måste därför livnära sig på den lilla näring som kommer från ovan i form av regn och snö.

Tranor, sileshår och myggblomster

På mossen finns ett rikt växt- och djurliv. Här häckar fler tranor än på andra mossar i länet. Många unga tranor stannar även över sommaren. Vadarfåglar som ljungpipare, grönbena, tofsvipa och enkelbeckasin är också vanliga på myren. I de små gölarna i nordväst, nära fågeltornet, ligger smålom och krickor ofta fullt synliga. Växtligheten ute på mossen är sparsmakad och inte särskilt artrik, men ändå intressant. I den näringsfattiga miljön växer exempelvis sileshår. Sileshår är en köttätande växt som fångar insekter med hjälp av röda, klibbiga hår på bladen. En annan liten, men vacker växt är rosling, med klockformade, rosa blommor och barrliknande blad.

Gården som försvann

Förr i tiden låg en gård, Stora Olstorp, mellan Lilla Olstorp vid parkeringen och fågeltornet. Gården Stora Olstorp tillhörde Bålby säteri och hyran betalades i form av dagsverken vid säteriet. De små åkrarna som omgav gården, tillsammans med björkklädda ängar, försörjde en tiobarnsfamilj i slutet av 1800-talet. Av gården återstår idag endast en jordkällare. Ängsbjörkskogen har ersatts av mörk granskog, men tittar du in under granarna kan du fortfarande se att marken är röjd från sten. Lilla Olstorp ägs idag av Naturskyddsföreningen och får användas som raststuga.

Medeltida färdväg

Tvärs över myren går en medeltida färdväg, Likvägen. Innan de boende i Skagershult fick en egen kyrka år 1647, forslade de sina döda till kyrkan i Tångeråsa. Likvägen över mossen består av en så kallad kavelbro, där smala stockar lagts på tvären utmed stigen. En del av den markerade och spångade leden följer den gamla Likvägens sträckning över mossen.

Upplev mossen på vintern

Våtmarker, mossar och kärr är vanligen svåra att ta sig fram på under de varmare årstiderna, inte minst de som saknar stigar. Men med hjälp av snö, is och tjäle blir de om vintern desto lättare att utforska. När snön lagt sig är våra mossar perfekta för en skidtur, där du kan njuta av lugnet och de öppna myrvidderna. Saknas snön är faktiskt snöskor annars vara ett bra redskap att ta sig fram över gungflymarkerna. Håll utkik uppe i skyn, kanske skymtar du en eller annan rovfågel.