Håvesta ekhage

Naturreservatet Håvesta ekhage ligger i drumlinlandskapet kring Hackvad. Här växer vidkronade hagmarksekar, som har ett rikt växt- och djurliv. I området finns även ett gravfält från järnåldern, fossila åkrar med datering från medeltiden samt en hålväg från 1700–1800-tal.  

Drumlinernas landskap

Håvesta ekhage är ligger i ett landskap av av riksintresse för sin ovanliga geologi. Landskapet kännetecknas av långsträckta eller ovala höjdryggar av morän, som kallas drumliner. Drumlinerna formades av inlandsisen, vid tiden för dess avsmältning. De torra fasta drumlinkrönen användes tidigt som färdvägar och boplatser. Drumlinernas sidor och sänkorna mellan drumlinerna användes som beteshagar och slåttermarker.

Ekarna – hem för många

I reservatets nordöstra del växer vidkronade hagmarksekar. De gamla ekarnas skrovliga bark och döda ved är miljöer för sällsynta lavar och svampar. Ekarna ger även bra boplatser åt hålbyggande fåglar som kattugglor, skogsduvor, kajor och mesar.

Rik flora tack vare betesdjuren

I naturreservatet finns många växter som gynnas av bete av växtätande kreatur och att marken inte gödslas. Här växer blekstarr, blåsuga, bockrot, gråfibbla, gökärt, harstarr, hirsstarr, liten blåklocka, nattviol, prästkrage, rödkämpar, stagg, vårbrodd, ängsviol och ängsvädd.

Människan i Håvesta

Området har en lång historia av mänskligt nyttjande. Flera fynd av stenyxor visar att människan funnits i området sedan bondestenåldern (ca 4200–1800 före Kristi födelse). På krönet av drumlinen, i den nordvästra delen av reservatsområdet, finns ett gravfält som består av 13 låga, runda stensättningar. Söder om gravfältet finns en högliknande stensättning. Både gravfältet och den högliknande graven kan dateras till järnåldern (ca 500 före Kristi födelse–1050 efter Kristi födelse). Centralt i naturreservatet ligger två fossila åkrar med tydlig indelning i åkertegar. Åkrarna kan ha tagits i bruk så tidigt som under medeltiden (ca 1050–1527). Längs den västra kanten av Håvesta ekhage löper en hålväg i nord-sydlig riktning. Den nuvarande hålvägen är troligen från 1700–1800-tal, men vägsträckningen har sannolikt ett samband med gravfältet och har därmed mycket gamla anor.

Tillgänglighet

Håvesta ekhage hör till nivå 1 i Länsstyrelsens nivåläggning av länets naturreservat, vilket innebär att reservatet saknar friluftslivsanläggningar.

Läs mer om nivåläggningen och skötsel av skyddad natur