Risk för vattenbrist i Örebro länLäs mer på SMHI:s webbplats om aktuellt meddelande.

Kvarnbäcken-Lerkesån

Kanal med stig på vallbanken intill som leder genom barrskog

Kanalen till Pershyttan. Foto: Peter Ström

I naturreservatet Kvarnbäcken–Lerkesån finns ett av länets finaste bestånd av flodpärlmussla. I bäcken finns även öring och stensimpa och på stenarna växer sällsynta mossor. Områdets vattenkraft har använts av människan i många hundra år för olika ändamål. På grund av den sällsynta flodpärlmusslan ingår reservatet i Natura 2000, som är EU:s nätverk för värdefull natur.

Flodpärlmusslor och sällsynta mossor

I Kvarnbäcken-Lerkesån finns det gott om flodpärlmusslor i olika åldrar, vilket visar att nya musslor produceras. Det tyder på att livsmiljön är bra även för öringen. Flodpärlmusslans larver lever nämligen som parasiter på öringen gälar i cirka nio månader. På stenar i bäcken växer sällsynta mossor, till exempel trådnäckmossa. I anslutning till bäcken finns rester av tidigare öppna miljöer med en intressant ängsflora. Här växer bland annat flera arter av daggkåpor. Bäver förekommer också längs bäckdalen och påverkar miljön genom avverkning av lövträd och dammbyggnationer.

Vattnet användes förr som kraftkälla

Strax väster om Kvarnbäcken-Lerkesån ligger Pershyttan, en bergsmansby där bergsmännen brutit järnmalm och framställt järn sedan 1300-talet. I landskapet runt byn finns många spår och lämningar som berättar om bergsbruket under 700 år; allt från kolbottnar och slagghögar till torplämningar och igenväxta åkrar. Vattnet i Kvarnbäcken-Lerkesån har gett kraft till ett flertal verksamheter. Utefter Lerkesåns södra del finns bland annat lämningar efter en hammarsmedja (Övre Stampen) och en sämskinnsstamp (Nedre Stampen). Här har även hittats slagg från äldre tiders järnframställning i blästerugn, en form av smältugn som ofta användes innan hyttorna blev vanliga. Utefter Kvarnbäcken finns bland annat spår efter två kvarnar men också slaggrester som tyder på att här troligen även funnits en eller flera hyttor. För att kunna leda mer vatten till hyttan i Pershyttan byggdes under 1800-talet senare del en kanal. Med hjälp av denna kunde hyttan drivas året runt.

Aktuellt för detta besöksmål

Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.

Föreskrifter

I reservatet är det inte tillåtet att:

  • störa vattenföringen i bäcken
  • flytta stenar i bäckloppet
  • gå i bäckloppet

Allemansrätten – det här får du göra i naturen

I Sverige har vi allemansrätt, det innebär att du får utöva friluftsliv och röra dig fritt i naturen så länge du inte stör eller förstör.

Friluftsliv och allemansrätt
Träd och moln. Illustration

Serviceinformation

  • Ikon förInformationstavla Informationstavla
  • Ikon förParkering Parkering
  • Ikon förStig Stig

Fakta

Kommun: Nora, Örebro

Bildat år: 2005

Areal: 66 ha

Markägare: Naturvårdsverket

Förvaltare: Länsstyrelsen

Natura 2000: området ingår i EU:s nätverk för skyddad natur

Beslut och skötselplan naturreservatet Kvarnbäcken-Lerkesån Pdf, 1.4 MB.

Hitta hit

Kvarnbäcken-Lerkesån rinner från söder mot norr i dalstråket öster om Pershyttan. Åk från Nora mot Pershyttan och sväng av mot slalombacken vid Digerberget. Ån rinner förbi omedelbart väster om parkeringen till skidbacken.

NATURliga möjligheter - företagens guide till naturreservaten

 

Symbol vandra grön cykla gul

Kontakt

Länsstyrelsen i Örebro län

Telefon: 010-224 80 00