Bergvikskullen

Naturreservatet Bergvikskullen består av en artrik gammelskog på en bergkulle intill sjön Norr-Älgens södra strand.

Död ved lever

På Bergvikskullen växer äldre lövrik barrblandskog som visar upp många av gammelskogens typiska kännetecken, som grova spärrgreniga träd såväl som döda stående och liggande träd, så kallade lågor. Död ved i olika former är en viktig livsmiljö för en stor mängd olika insekter, mossor och svampar. Här hittar vi många olika arter som är beroende av gammal skog och död ved, som exempelvis guldlockmossa, ullticka, och vedticka. I den multnande veden lever många skalbaggslarver, vilka i sin tur är ett perfekt matförråd för bland annat hackspettar.

Kinkiga lavar

Bårdlav och stuplav är några av de lavar som är typiska för gamla skogar. De är dessutom känsliga för luftföroreningar och är även en indikator på god luftkvalitet. Gemensamt för en stor del av gammelskogens arter är att de blivit allt sällsyntare i takt med det moderna skogsbrukets utbredning, då de flesta av dessa arter har få eller inga möjligheter att finnas kvar i en skog som slutavverkats.

Kalkrik berggrund

Små raviner skär rakt genom bergets östra delar. Berggrunden i området är kalkhaltig, vilket tillsammans med den variationsrika gammelskogen medverkar till områdets ovanliga artrikedom. I reservatet hittar vi därför flera kalkälskande kärlväxter som tvåblad, svart trolldruva och vårärt.

Spår efter koltillverkning

Även om skogen i reservatet inte har brukats under en längre tid, finns här spår efter både kolbottnar och hästvägar, som berättar om tillverkning av träkol och säkert ett visst uttag av ved och virke. Kol var under flera hundra år Bergslagens svarta guld, då det slukades i mängder i traktens hyttor och bruk.

Tillgänglighet

Bergvikskullen hör till nivå 1 i Länsstyrelsens nivåläggning av länets naturreservat, vilket innebär att reservatet har vildmarksprägel och saknar friluftslivsanläggningar.

Läs mer om nivåläggningen och skötsel av skyddad natur