Kulturmiljöer

Inom kulturmiljövården arbetar vi för att bevara vår kanske viktigaste historiebok – kulturlandskapet. Ett landskap fullt av spår och lämningar som berättar människans historia från forntid till nutid.

Göksholms slott

Slottet är ett byggnadsminne i privat ägo och är därför inte öppet för besökare. Istället kan du se filmen som berättar om slottets spännande historia. Filmen tar dig med innanför de tjocka stenväggarna till de praktfulla takmålningarna.

Göksholms slott

Pershyttans bergsmansby

Bergsmansbyn är skyddad som kulturreservat. Filmen berättar om platsens 700 år långa historia, där spåren av det farliga gruvarbetet fortfarande finns kvar.

Pershyttans bergsmansby

Det hemlighetsfulla landskapet - om fynd i Äverstaån

I markerna runt ån har det under årens lopp grävts fram extraordinära arkeologiska fynd som vittnar om en dramatisk och mångtusenårig historia i dalgången vid Glanshammar. I den här filmen berättar Maja Hagerman och Claes Gabrielson om den hemlighetsfulla Äverstaån.

Fler filmer

Fler filmer om både kulturmiljöer och Länsstyrelsens övriga verksamheter finns på Länsstyrelsens YouTube-kanal.

Länsstyrelsen på YouTube Länk till annan webbplats.

Sevärda kulturmiljöer sorterade per kommun

Utflyktsguide till kulturmiljöer i Örebro län

Vill du veta vilka kulturmiljöer som du kan åka till med kollektivtrafik? Eller är du intresserad av kulturmiljöer med ett särskilt tema? Här hittar du förslag på utflykter till besöksvärda kulturmiljöer i länet.

Bland länets sevärda kulturmiljöer är även 1900-talet representerat. Upptäck Örebro läns yngre kulturmiljöer med kyrkor, stadsbebyggelse och industri från tidigt 1900-tal till och med 1970-tal.

Adolfsbergs kyrka

Kyrkan är uppförd 1970 efter ritningar av arkitekt Lars Englund och är belägen i utkanten av Örebro. Byggnaden har en modernistisk prägel med en sluten kubisk form i tegel och asymmetriskt placerade fönster. Kyrkan är skyddad enligt kulturmiljölagen.

Adolfsbergs kyrka

Adventskyrkan i Hallsberg

Adventskyrkan i Hallsberg från 1944 är en av få kyrkor i landet från den tiden. Kyrkan är uppförd efter ritningar av stadsarkitekt Lars Arborelius och är ett bra exempel på traditionell kyrkoarkitektur förenat med modernistiska inslag. Kyrkan, kyrkoherdebostaden och församlingshemmet byggdes samtidigt och bildar tillsammans en välbevarad kyrkomiljö från 1940-talet. Kyrkan är skyddad enligt kulturmiljölagen.

Adventskyrkan i Hallsberg

Baronbackarna

Bostadsområdet Baronbackarna från 1953–57, av arkitekter Ekholm & White, blev en milstolpe i svenskt bostadsbyggande på grund av sina experimentella och nydanande lösningar. I området prövades många nya idéer, med fokus barnfamiljers behov. Innegårdarna skulle vara bilfria och affärer och skolor skulle finnas nära. Invändigt var en fjärdedel av lägenheterna experimentlägenheter, med flyttbara väggar och garderober. Baronbackarna är ett område av riksintresse för kulturmiljövården. Lägenheterna är privata bostäder, men det är väl värt att ta en promenad i området.

Baronbackarna

Gyttorps centrum

En bit utanför Nora ligger Gyttorps centrum, ett bostadsområde uppfört 1948–1961 med tjänstebostäder för de anställda vid sprängämnesfabriken. Området är präglat av arkitekt Ralph Erskines personliga formspråk och ett genomtänkt samspel mellan former, färger och detaljer. Gyttorps centrum är skyddat som byggnadsminne. Byggnaderna är privata bostäder, men det är möjligt att promenera i området och uppleva arkitekturen med karaktäristiska böljande tak.

Gyttorps centrum

Karlskoga stadshus

Stadshuset i Karlskoga stod klart 1939 och är uppfört efter ritningar av arkitekt Sune Lindström. Lindström står även bakom stadsplanen för den då nya staden Karlskoga. Stadshuset utgör ett bra exempel på en byggnad från en tid präglad av storslagna visioner med en modern byggnad i en modern stad. Stadshuset är skyddat som byggnadsminne.

Karlskoga stadshus

Rosta

Bostadsområdet Rosta, med stjärnformade hyreshus, uppfördes 1948–1952 efter ritningar av arkitekter Backström & Reinius. Stjärnhusen var arkitekternas egen uppfinning och i Rosta utvecklades idén ytterligare genom att husen sattes samman till långa slingor som omsluter två större parker. Området uppmärksammades internationellt och är ett bra exempel på sin tids nytänkande bostadsbyggande. Lägenheterna är privata bostäder, men arkitekturen kan upplevas genom en promenad i området. Området är av riksintresse för kulturmiljövården.

Rosta

Stripa gruva

Stripa gruva är en unikt välbevarad gruvmiljö från 1900-talet. Gruvan har brukats periodvis sedan medeltiden men de byggnader som finns idag är i huvudsak från 1930–1977. Anläggningen präglas tydligt av funktionalismens formspråk med enkla geometriska grundformer och släta fasadytor med enhetliga fönsterband. Gruvanläggningen utgör en välbevarad helhetsmiljö där delar av den maskinella utrustningen dessutom är i körbart skick. Stripa gruva är skyddad som byggnadsminne.

Stripa gruva

Vattentornet Svampen

Vattentornet Svampen från 1958 räknas idag som ett av landets mest betydelsefulla byggnadsverk från sin tid. Vattentornet uppfördes efter ritningar av Sune Lindström och Poul Kyhl och har en för tiden nydanande form som möjliggjordes genom en då unik betonggjutningsteknik. Vattentornet används fortfarande och har en vattenreservoar som rymmer 9000 kubikmeter vatten. Svampen är skyddad som byggnadsminne.

Vattentornet Svampen

Örebro läns museum

Museets byggnad är uppförd i två etapper som stod klara 1950 och 1963. Byggnaden är uppförd efter ritningar av arkitekt Nils Teschs som på ett personligt sätt kombinerade traditionell och nyskapande arkitektur. Örebro läns museum är ett bra exempel på Teschs tidlösa arkitektur som hänsynsfullt anknyter till sin omgivning. Museibyggnaden är skyddad som byggnadsminne.

Örebro läns museum

Runt Örebro slott i centrala Örebro finns en rad byggnadsminnen från olika tider. Byggnaderna berättar om stadens historia och livet i Örebro från 1200-talet fram till idag.

Arbetshuset

Arbetshuset uppfördes troligen under 1740-talet. 1777 anlades ett kronobränneri på platsen och vid början av 1800-talet kallas byggnaden ”Kronomälthus” och ”Mälthus”. Byggnaden renoverades och kunde 1806 börja användas som arbets- och uppfostringsanstalt. Byggnaden är en av få byggnader av sten från sent 1700-tal. De flesta byggnader var av trä och de förstördes ofta i bränder som var vanliga i städer. Arbetshuset ligger på Olaigatan 20. 

Arbetshuset

Centralpalatset

Byggnaden uppfördes 1911 – 1913 efter ritningar av Albert Jonsson och Elis Werner. Byggherre var Adolf Lindgren (1864 – 1938). Stilen är en övergång mellan jugend och nationalromantik. Centralpalatset var ett modernt hus med bland annat bank och biograf. I lägenheterna fanns det ved- och gasspisar, kall- och varmvatten samt toaletter och badrum. Centralpalatset ligger på Olaigatan/Storgatan. 

Centralpalatset

Elgérigården

Natten mellan den 22 och 23 mars 1854 ödelade Örebros sista stora stadsbrand stora delar av den centrala staden. Elgérigården är det enda trähus som klarade branden som fortfarande står på sin ursprungliga plats. Gården byggdes på 1830-talet och fick sitt nuvarande utseende på 1850-talet. Daniel Julius Elgérius (1817 - 1903) skapade Elgérigården där han bosatte sig 1848. Elgérius var färgarmästare. Elgérigården ligger på Ågatan 2.

Elgérigården

Före detta Riksbankshuset

Under slutet av 1800-talet uppförde Riksbanken filialkontor i residensstäderna. I Örebro stod banken klar 1899. Utöver bankkontor fanns i byggnaden även bostad för bankdirektören. Stilen är nybarock, en stil som är ovanlig i Örebro. Före detta Riksbankshuset ligger på Engelbrektsgatan 4.

Före detta Riksbankshuset

Före detta Stabsbyggnaden och ridhuset

Stabsbyggnaden och ridhuset vid Olaigatan/Slottsgatan byggdes 1861 – 1862. Stadsarkitekt Fridolf Wijnbladh ritade ridhuset och har troligtvis även ritat stabsbyggnaden. Stabsbyggnadens stil är nyrenässans, ridhuset har en medeltidsinspirerad stil. Stabsbyggnaden har haft militära funktioner fram till mitten av 1980-talet. Ridhuset fungerade från 1957 som bollhus för intilliggande Karolinska skolan. Före detta Stabsbyggnaden och ridhuset ligger på Olaigatan/Slottsgatan.

Före detta Stabsbyggnaden och ridhuset

Gamla landshövdingestallet

Byggnaden byggdes 1768 – 1771 som stall och vagnshus åt dåvarande landshövding i Närkes och Värmlands län, Johan Abraham Hamilton. Troligen var det överintendent KJ Cronstedt som ritade byggnaden. Byggnaden var stall till 1906 och har senare varit bland annat bibliotek för Karolinska skolan. Gamla landshövdingestallet ligger på Olaigatan 23.

Gamla landshövdingestallet

Trefaldighetskyrkan

Kyrkobyggnaden invigdes 1909. Samtidigt byggdes ett bostadshus för att finansiera kyrkobyggandet och verksamheten. Kyrkan och bostadshuset ritades av Vilhelm Renhult som var en av Örebros ledande arkitekter vid denna tid. Stilen är både nygotisk och engelsk Tudor. Trefaldighetskyrkan ligger på Södra Strandgatan 3.

Trefaldighetskyrkan

Örebro läns museum

Museets byggnad är uppförd i två etapper som stod klara 1950 och 1963. Byggnaden är uppförd efter ritningar av arkitekt Nils Teschs som på ett personligt sätt kombinerade traditionell och nyskapande arkitektur. Örebro läns museum är ett bra exempel på Teschs tidlösa arkitektur som hänsynsfullt anknyter till sin omgivning. Örebro läns museums byggnad ligger på Engelbrektsgatan 3.

Örebro läns museum

Örebro slott

Örebro slott byggdes som en befästning under 1200-talets senare del. Befästningen kallades Örebro hus. Mellan 1573 – 1627 pågick byggnadsarbeten som blev en byggnad med fyra trevåningslängor med en borggård och fyra rundtorn. Från 1600-talet fram till slutet av 1800-talet stod slottet och förföll. 1897 – 1901 genomfördes en restaurering under ledning av arkitekt Thor Torén i samarbete med Adolf Kjellström. Murarnas natursten togs fram och taken täcktes av skiffer från Grythyttan. Byggnaden fick en prägel av vasarenässans och nationalromantik.

Örebro slott

Örebro teater

När Örebro teater invigdes 1853 var det Sveriges näst största teaterlokal. Endast Operan i Stockholm var större. Hjalmar och Fridolf Wijnbladh ritade byggnaden. 1877 brann teatern, 1882 brann den igen. 1889 invigdes den på nytt. Under 1960-talet renoverades teatern och utvändigt fick den tillbaka utseendet från före bränderna. Örebro teater ligger på Storgatan 1.

Örebro teater

Flertalet byggnader i centrala Örebro har påverkats av Adolf Kjellström, som kyrkor och skolbyggnader liksom slottet.

Adolf Kjellström (1834 – 1932) var förutom arkitekt även lektor i byggnadskonst vid Tekniska elementarskolan i Örebro. Han utförde en rad restaureringsarbeten, de flesta tillsammans med etsaren och arkitekten Axel Herman Hägg. Kjellströms utvecklingsarbete för användning av natursten i byggnader fick stor betydelse för den svenska arkitekturens utveckling under 1800-talets senare del. Kjellströms intresse för natursten och engelsk gotik väcktes i samband med studieresor till England. Resorna gjorde han inför restaureringen av Nikolaikyrkan i Örebro. Kjellström var influerad av John Ruskin och William Morris som förespråkade användandet av äkta material som natursten. Genom sin egen stenhuggarverkstad byggde Kjellström upp en unik kunskap i Sverige kring natursten, framförallt sten och tegel i förening.

Adolf Kjellströms villa

Villan på Nygatan 51 byggde Adolf Kjellström som sin egen bostad. Gatufasaden har rusticerad kalksten från Yxhult och gårdsfasad i tegel. Taket har mönsterlagt skiffer i tre kulörer från Glava i Värmland, Grythyttan i Västmanland och ett skifferbrott i Bohuslän. Villan är byggnadsminne. Adolf Kjellströms villa ligger på Nygatan 51.

Adolf Kjellströms villa

Nikolai kyrka

Nikolai kyrka var från början Örebro stads huvudkyrka. Kyrkan började byggas under 1200-talets andra hälft och stod färdig vid mitten av 1300-talet. Kyrkan är byggd i kalksten och består av ett treskeppigt långhus med tvärskepp. Under 1400-talet byggdes tornet och ett sidokapell. Kyrkans nuvarande utseende fick den mellan åren 1860 – 1900. Den restaurerades i nygotisk stil under ledning av Adolf Kjellström. Nikolai kyrka skyddas enligt kulturmiljölagen. Nikolai kyrka ligger vid Stortorget på Drottninggatan 16.

Nikolai kyrka

Nikolai församlingshem

Församlingshemmet är en av Örebros äldsta byggnader, delar kan vara från medeltiden. Det nuvarande utseendet fick byggnaden 1874 – 1880 efter ritningar av Adolf Kjellström. Fasaderna kläddes med kalkstensplattor och taket täcktes med grågröna och röda skifferplattor i ett randigt mönster. Byggnaden har varit både skola och teater och är sedan 1960-talet församlingshem. Församlingshemmet är byggnadsminne. Nikolai församlingshem ligger vid Nikolai kyrka på Vasagatan 14.

Nikolai församlingshem

Olaus Petri kyrka

Olaus Petri kyrka byggdes 1908 – 1912. Byggnadens stil är till det yttre nygotik, och till det inre unggotik. Båda stilar är inspirerade av medeltiden. När Adolf Kjellström gjorde en studieresa till England 1868 mötte han Axel Herman Hägg och de kom båda att samarbeta kring kyrkoarkitektur. Olaus Petri kyrka är resultatet av ett sådant samarbete. Olaus Petri kyrka skyddas enligt kulturmiljölagen. Olaus Petri kyrka ligger på Storgatan 40.

Olaus Petri Kyrka

Pumpen på Våghustorget

Pumphuset byggdes 1872 efter ritningar av Adolf Kjellström. Stilen är engelsk nygotik. Byggnaden har en sockel av granit och fasader av kalksten från Närke. Pumphuset markerar en naturlig vattenkälla som försett många Örebroare med vatten. Torget har kallats Pumpkälltorget eftersom det fanns en källa med pump på platsen. Pumpen användes fram till 1888. Pumpen på Våghustorget är byggnadsminne.

Pumpen på Våghustorget

Rudbecksskolan

Den tekniska elementarskolans lokaler i det nybyggda rådhuset i Örebro stod klara 1861. 1896 bestämdes att bygga en ny byggnad för skolan. Arkitekten var Ludvig Peterson och byggnaden stod klar 1901. Skolan invigdes av kund Oscar II. Även om Adolf Kjellström inte var skolbyggnadens arkitekt, var det han som påverkade utformningen mest. Han var lärare på den tekniska elementarskolan. Skolbyggnaden är fortfarande skola, dock med annan inriktning. Rudbecksskolan är byggnadsminne. Rudbecksskolan ligger på Kungsgatan 31.

Rudbecksskolan

Örebro slott

Örebro slott byggdes som en befästning under 1200-talets senare del. Befästningen kallades Örebro hus. Mellan 1573 – 1627 pågick byggnadsarbeten som blev en byggnad med fyra trevåningslängor med en borggård och fyra rundtorn. Från 1600-talet fram till slutet av 1800-talet stod slottet och förföll. 1897 – 1901 genomfördes en restaurering under ledning av arkitekt Thor Torén i samarbete med Adolf Kjellström. Murarnas natursten togs fram och taken täcktes av skiffer från Grythyttan. Byggnaden fick en prägel av vasarenässans och nationalromantik. Örebro slott är ett statligt byggnadsminne.

Örebro slott

Örebro län har en lång industriell historia. Bergslagsmiljöer bär spår av bland annat malmbrytning och förädling i gruvor, hyttor och masugnar.

Granbergsdals hytta

Granbergsdals hytta är ett välbevarat och representativt exempel på den typ av hyttanläggningar som utgjorde stommen i länets järnframställning under perioden från 1600-talet fram till 1800-talets slut. Hyttan fick sitt nuvarande utseende 1907. Granbergsdals hytta är byggnadsminne och fornlämning. Granbergsdals hytta ligger i Karlskoga kommun.

Granbergsdals hytta

Grecksåsars hyttruin

I Grecksåsar har det tillverkats järn i 400 år. På hyttbacken finns lämningar kvar efter bland annat masugn, rostugn och kolhus. Grecksåsars hyttruin är en fornlämning. Grecksåsars hyttruin ligger i Nora kommun.

Grecksåsars hyttruin

Gruvsmedjan i Dalkarlsberg

Gruvsmedjan är en av få rester efter den verksamhet som varit byns livsnerv sedan medeltiden – gruvbrytningen. Dalkarlsbergs gruvor hör till de äldsta i landet och brytningen pågick ända fram till år 1948. Gruvsmedjan i Dalkarlsberg är byggnadsminne. Gruvsmedjan i Dalkarlsberg ligger i Nora kommun.

Gruvsmedjan i Dalkarlsberg

Hammarby hytta

Vid Hyttfallet i Hammarby har forsen dämts sedan 1500-talet och det bruk som senare växte fram var i drift ända fram till år 1923. Kvar på platsen finns idag bara martinverket från år 1919 samt ruinerna efter hytta, några husgrunder och slaggvarp. Hammarby hytta är en fornlämning. Hammarby hytta ligger i Nora kommun.

Hammarby hytta

Igelbäckens masugn

Igelbäckens masugn är en av länets få bevarade hyttanläggningar. Den byggdes 1826 för att ersätta en äldre mulltimmerhytta. Hyttan var i drift fram till 1923. Igelbäckens masugn är byggnadsminne och fornlämning. Igelbäckens masugn ligger i Askersunds kommun.

Igelbäckens masugn

Karlsdal

Karlsdal är ett samhälle som växt fram kring det järnbruk som funnits på platsen, från 1640-talet till 1930-talet. Av hyttan finns idag bara ruiner kvar medan många av arbetarbostäderna fortfarande står kvar. Här finns även ett fint litet kapell som byggdes åt brukets arbetare. Karlsdal är en fornlämning. Kapellet ingår i ett område av riksintresse för kulturmiljövården. Karlsdal ligger i Karlskoga kommun.

Karlsdal

Löa hytta, såg och kvarn

Löa ligger vid sundet mellan Sörsjön och Norrsjön. Här har järnframställning pågått sedan 1400-talet. Hyttan var i drift fram till 1907. Än i dag ägs hyttan av byborna. Här finns även en välbevarad såg och kvarn. Löa hytta, såg och kvarn är byggnadsminne och området har flera fornlämningar. Löa hytta, såg och kvarn ligger i Lindesbergs kommun.

Löa hytta, såg och kvarn

Siggebohyttan

Siggebohyttans bergsmansgård, från slutet av 1700-talet, ligger på en höjd mellan Lindesberg och Nora. Det är en storslagen och lite annorlunda bergsmansgård. Mangårdsbyggnaden har en lång loftgång på 38 meter, en av de längsta i landet. Siggebohyttans bergsmansgård är byggnadsminne och ingår i ett område av riksintresse för kulturmiljövården. Siggebohyttan ligger i Lindesbergs kommun.

Siggebohyttan

Skräddartorp

Skräddartorp är en av de bäst bevarade bergsmansgårdarna i Örebro län. Gården kallas i bygden även för Skathöjden. Byggnaderna på gården är från 1700- och 1800-talen och är ordnade i en fyrkant, en gårdstyp som var vanlig i äldre bergsmansbyar. Skräddartorp är byggnadsminne. Skräddartorp ligger i Hällefors kommun.

Skräddartorp

Ställdals gård

Ställdals gård är en bergsmansgård med anor från 1600-talet och är idag den äldsta bevarade bebyggelsen i Ställdalen. Byggnaderna är på ett ålderdomligt sätt grupperade i fyrkant kring gårdsplanen. Ställdals gård är byggnadsminne. Ställdals gård ligger i Ljusnarsbergs kommun.

Ställdals gård

Svepartorp

I ett av bostadshusen på den gamla bergsmansgården Svepartorp har tiden stått stilla i över 100 år. Gården grundades på 1600-talet och hör till traktens äldsta. Omkring år 1830 fick gården ett nytt bostadshus. Att det mesta har bevarats orört ända till våra dagar gör huset unikt. Svepartorp är byggnadsminne. Svepartorp ligger i Ljusnarsbergs kommun.

Svepartorp

Trehörnings masugn

Trehörnings masugn är länets enda bevarade mulltimmerhytta. Den byggdes 1636 och har använts för att tillverka järn i drygt 250 år. Den stod sedan oanvänd under många år och fick förfalla, men har restaurerats flera gånger under 1900-talet. Trehörnings masugn är byggnadsminne och området är en fornlämning. Trehörnings masugn ligger i Askersunds kommun.

Trehörnings masugn

Älvhyttan

Den gamla bergsmansbyn Älvhyttan ligger i en dalgång intill sjön Älvlången. Både byns placering och bebyggelse har styrts av den järnhantering som pågått i trakten sedan medeltiden. I byn fanns en hytta ända in på 1860-talet. Dagens bymiljö präglas av de välbevarade bergsmansgårdarna och ett småbrutet odlingslandskap. Delar av Älvhyttan är fornlämning. Älvhyttan ligger i Nora kommun.

Älvhyttan

I Örebro län finns många herrgårds- och slottsmiljöer som är byggnadsminnen. Ett antal av dessa miljöer är tillgängliga för besök och värda en utflykt.

Bo kyrka och herrgårdslandskap

Bo har en lång historia som huvudgård i det stora herrgårdslandskapet kring sjön Aver. Bo kyrka, byggd 1733 - 1735 är länets bäst bevarade karolinska kyrkobyggnad. Huvudbyggnaden, inspirerad av medeltida stil, stod klar 1882. Bo-området är ett område av riksintresse för kulturmiljövården. Bo kyrka och herrgårdslandskap ligger i Hallsbergs kommun.

Bo kyrka och herrgårdslandskap

Karlslund

Karlslunds huvudbyggnad byggdes 1804 - 1807 och är en del av ett område med byggnader och spår från verksamheter kopplade till vattenkraften. Här finns en kraftstation från 1897 och en kvarn från 1889. Karlslunds herrgårdsmiljö är ett kommunalt kulturreservat och ett område av riksintresse för kulturmiljövården. Karlslund ligger i Örebro kommun.

Karlslund

Kägleholms slottsruin

På en ö i sjön Väringen ligger ruinerna efter Kägleholms slott. Här fanns redan på medeltiden ett frälsegods. 1674 ärvde Magnus Gabriel de la Gardie goset och förändrade det till ett storslaget slott. Slottet brann 1712 och det återuppfördes aldrig. På platsen finns idag ruinerna samt delar av en flygelbyggnad. Kägleholms slottsruin är en fornlämning och ingår i ett område av riksintresse för kulturmiljövården. Kägleholm ligger i Örebro kommun.

Kägleholms slottsruin

Stjärnsunds slott

Stjärnsunds slotts historia går tillbaka till 1630-talet. Johan Oxenstierna byggde det första slottet. Det nuvarande slottet stod klart 1808 och endast en del av källaren är kvar från den äldre huvudbyggnaden. 1823 - 1860 ägde den Bernadotteska familjen Stjärnsund, från 1851 "sångarprinsen" Gustaf. Han satte en stark prägel på bland annat inredningen av slottet. Stjärnsunds slott är byggnadsminne och utgör tillsammans med Edö säteri ett område av riksintresse för kulturmiljövården. Stjärnsund ligger i Askersunds kommun.

Stjärnsunds slott

Örebro slott

Örebro slott byggdes som en befästning under 1200-talets senare del. Befästningen kallades Örebro hus. Mellan 1573 – 1627 pågick byggnadsarbeten som blev en byggnad med fyra trevåningslängor med en borggård och fyra rundtorn. Från 1600-talet fram till slutet av 1800-talet stod slottet och förföll. 1897 – 1901 genomfördes en restaurering under ledning av arkitekt Thor Torén i samarbete med Adolf Kjellström. Murarnas natursten togs fram och taken täcktes av skiffer från Grythyttan. Byggnaden fick en prägel av vasarenässans och nationalromantik. Örebro slott är ett statligt byggnadsminne och ligger i den del av centrala Örebro som är klassat som riksintresse för kulturmiljövården. Örebro slott ligger i Örebro kommun.

Örebro slott

Guide till naturreservat som innehåller spår från det förflutna. Upptäck platserna där människor förr begravde sina nära. Förhistoriska gravfält från bronsålder till järnålder.

Botåsen

Botåsens naturreservat ligger söder om Fjugesta och landskapet domineras av drumliner. Reservatet innehåller många spår från människans historia. Det mäktiga röset från bronsåldern kallas "drakrösan". Tillsammans med domarringen från järnåldern är dessa två gravtyper framträdande. Det finns även ett par mindre stensättningar från järnåldern. I gravar från järnåldern hittar vi ofta brända ben.

Naturreservatet Botåsen Länk till annan webbplats.

Ekåsen

I Ekåsens naturreservat finns ett gammalt eklandskap. Bland ekarna kan man även se spår från människor som bott här för många hundra år sedan. De tydligaste spåren är gravfälten där människorna ligger begravda. Det största gravfältet, Domarbacken, ligger i reservatets norra del och består av 90 gravar. Dessa gravar är från äldre järnåldern och allra äldst är det minsta gravfältet i öster. Gravarna kan vara svåra att se men när man väl ser ett brukar de andra vara lättare att upptäcka. I Vilsta örs gravfält som ligger längst i söder finns ca 50 gravar från yngre järnålder. Naturreservatet ligger i Lekebergs kommun.

Naturreservatet Ekåsen Länk till annan webbplats.
Gravfälten Domarbacken och Vilsta ör Länk till annan webbplats.

Hargemarken

Hargemarken är ett naturreservat som ligger öster om Vätterns norra sida. Där ligger ett ensamt bronsåldersröse med utsikt över Vättern. Röset är 10 meter i diameter men är inte högre än 0,5 meter. Man kan se botten på graven då stenen är utriven och ligger utefter kanterna, kanske är den plundrad.

Naturreservatet Hargemarken Länk till annan webbplats.

Håvesta ekhage

Bland ekar och kor i Håvesta finns ett gravfält med ett tiotal runda, låga stensättningar. Den största graven är en rund stensättning med en diameter på 18 meter. Graven har även ett ganska stort mittröse. Strax söder om gravfältet finns en ensamliggande högliknande stensättning. Alla gravarna är förmodligen från järnåldern. Öster om gravfälten finns ett stort block med 90 fördjupningar kallade skålgropar eller älvkvarnar. Ytterligare längre åt öster finns fossila åkrar där åkertegarna fortfarande kan urskiljas. Åkrarna kan ha sin start så tidigt som i medeltiden.

Naturreservatet Håvesta ekäng Länk till annan webbplats.

Markaskogen

Alldeles intill Örebro universitet ligger det kommunala naturreservatet Markaskogen och gravfältet Enbuskabacken, ett av Närkes största forntida gravfält med 160 synliga gravar, daterade till vendeltid-vikingatid (550–1050 efter Kristi födelse). Efter att några gravar undersökts kunde man konstatera att det bland annat var rika och mäktiga människor som fått sin begravning här. Det finns även lämningar efter en domarring i reservatet som ursprungligen bestod av 9 resta stenar. Idag saknas en sten.

Information om Markaskogen (Örebro kommun)
Länk till annan webbplats.
Gravfältet Enbuskabacken Länk till annan webbplats.

Norra Mossby

Naturreservatet Norra Mossby ligger i Kumla kommun. I reservatet finns två stycken forntida gravfält, ett stort och ett lite mindre. Det norra gravfältet innehåller ca 40 fornlämningar i form av runda och övertorvade och glest utspridda stensättningar. Det södra gravfältet är ett mycket litet gravfält som endast består av 5 stensättningar.

Naturreservatet Norra Mossby Länk till annan webbplats.

Oxaryggen, Nalavibergs ekäng

Naturreservaten Oxaryggen (i söder), Nalavibergs ekäng (i norr) ligger tätt intill varandra. I reservaten finns tre stycken gravfält med drygt 270 gravar som ligger samlade längs en långsmal höjdrygg på ca 1000 meter. Gravarna kommer från järnåldern (ca 500 före Kristi födelse – 1050 efter Kristi födelse). De äldsta gravarna (stensättningar) ligger i söder och de yngsta (högar) i norr. 1978 undersöktes en av gravarna i den norra delen av arkeologer. I graven fanns tre liter brända ben tillsammans med vikingatida gravgåvor.

Naturreservatet Oxaryggen Länk till annan webbplats.
Naturreservatet Nalavibergs ekäng Länk till annan webbplats.

Segersjö

I Segersjö naturreservat finns det två stycken lite mindre gravfält med högar och stensättningar från järnåldern. Men där finns också två domarringar som båda är lite speciella då de består av 10 respektive 13 stenar. Normalt innehåller domarringarna 7 eller 9 stenar.

Naturreservatet Segersjö Länk till annan webbplats.

Många sevärda kulturmiljöer i länet kan nås buss, här kommer ett urval av dessa. Tidtabeller och linjer ändras, se därför till att ta reda på rätt information hos Länstrafiken med flera när du planerar din utflykt.

Fler besöksmål som nås med kollektivtrafik hittar du genom sökfunktionen, där du kan sortera efter serviceinformation.

Karlslund

Karlslund är ett kommunalt kulturreservat med en rik och varierad kulturmiljö. Svartån utgör den livgivande pulsådern – många växter och djur trivs i det omväxlande vattenlandskapet. Närheten till vattnet har även präglat bebyggelsen, med spår av verksamheter kopplade till vattenkraften. Från centrala Örebro går det bra att cykla till Karlslund, det finns cykelled som följer Svartån. Det går också bra att ta busslinje 7 mot Björkhaga, som stannar vid hållplats Karlslunds herrgård.

Kulturreservatet Karlslund

Hästhagen

Granbergsdals hytta

Granbergsdals hytta är skyddad som byggnadsminne och är ett välbevarat exempel på den typ av hyttanläggning som var vanlig i länet från 1600-talet fram till 1800-talets slut. Hyttan fick sitt nuvarande 1907 och anläggningen var i drift fram till 1925. I länet har sedan medeltiden funnits omkring 300 hyttor, Granbergsdal är den enda som är bevarad i Karlskogabygden. Från Karlskoga går busslinje 533 mot Kedjeåsen, som stannar vid hållplats Granbergsdal. Från Örebro går linje 500 mot Karlskoga med byte vid hållplats Rosendal (Karlskoga) till linje 533.

Granbergsdals hytta

Ullavi klint

Ullavi klint är en av länets 34 fornborgar. Vid fornborgen Ullavi klint stupar berget brant ner mot Närkeslätten och utsikten från fornborgen är storslagen. Fornborgen ligger i naturreservatet Ullavi klint. Från Örebro går busslinje 521 mot Klockhammar. Från hållplats Klockhammar är det därefter ca 1,6 km att gå till fornborgen.

Fornborgen Ullavi klint

Naturreservatet Ullavi klint

Kopparberg

Centrala Kopparberg är ett område av riksintresse för kulturmiljövården. Här finns flera spännande byggnader som berättar om ortens historia, ett exempel är tingshuset som även är skyddat som byggnadsminne. På 1600-talet hittades kopparfyndigheter på platsen och därefter har gruvnäring bedrivits fram till mitten på 1970-talet. Kopparberg har ett historiskt centrum som berättar om ortens tillkomst och utveckling som starkt präglats av gruvnäringen. Från Örebro går tåg 8176 mot Gävle som stannar vid Kopparberg station.

Tingshuset i Kopparberg

Nora

Nora Ervalla järnväg är skyddad som byggnadsminne och var Sveriges första järnvägssträcka med allmäntrafik, i bruk sedan 1856. Persontrafiken lades ner 1966 och under 1970-talet revs delar av järnvägssträckan. Idag trafikeras delar av den ursprungliga sträckan med veterantåg. Centrala Nora har småskalig trästadsbebyggelse med en rutnätsplan från 1600-talet och är ett område av riksintresse för kulturmiljövården. I centrala Nora finns även byggnadsminnet Göthlinska gården. Från Örebro går busslinje 302 och 801 som stannar vid Nora station.

Nora Ervalla järnväg

Göthlinska gården

Landskapet - en resurs

Länsstyrelsens mål är att historien i landskapet ska bevaras som en resurs för framtiden, så att alla länsinvånare ska ges möjlighet att förstå den utveckling som skapat dagens samhälle. Landskapet runt omkring oss har formats av människor och deras verksamheter under årtusenden. Lämningarna i landskapet är ett källmaterial som inte kan ersättas om det förstörs. Idag finns det knappast någon del i Sverige som är helt opåverkad av människan. Vi väljer därför att kalla hela vårt land för ett kulturlandskap. Med kulturmiljöer menar vi mindre områden i detta landskap, områden som kan vara typiska för vissa tider eller innehålla spår från olika tidsperioder.

Bevakar kulturhistoriska värden

Länsstyrelsen har ett övergripande ansvar för att länets kulturmiljöer bevaras och brukas på bästa sätt. När vägar och andra större anläggningar planeras i länet, bevakar vi att värdefulla kulturmiljöer skyddas så långt det är möjligt. Utifrån Kulturmiljölagen och Miljöbalken hanterar Länsstyrelsen frågor om skydd och tillstånd som rör fornlämningar, byggnadsminnen, kyrkor, begravningsplatser och kulturreservat. Vi bevakar även de kulturhistoriska värdena i länets kulturmiljöer som är av riksintresse.