Borgaberget

Vy från stenig höjd omgiven av gles skog

Borgaberget. Foto: Kjell Store

Naturreservatet Borgaberget består av en varierad gammelskog. Här möter du karga tallskogar, frodiga barrblandskogar och fuktiga lövsumpskogar. Uppe på själva Borgaberget ligger en gammal fornborg. Notera att inga vägar leder fram till reservatet, men både den omväxlande naturen och fornborgen är mödan värd för den som letar sig hit.

Variationsrikt område

Området är starkt kuperat och rymmer en stor variation, från berg med branta lodytor, milsvid utsikt, rasbranter och stora flyttblock till tjärnar, bäckar och våtmarker. Även skogen i reservatet uppvisar en stor variation, som erbjuder en mångfald av olika livsmiljöer för ett stort antal växter och djur som har svårt att överleva i dagens modernt brukade skogar. En mindre andel av naturreservatet består av den ganska ovanliga skogstypen kalkbarrskog. I denna del är marken kalkpåverkad, vilket avspeglas i växtligheten med bland annat lind, hassel, blåsippa, trolldruva, smultron och myskmadra. Uppe på bergens krön och sydsidor är jorden mager. Sommartid är dessa partier ofta torra och varma och på vintern hårt utsatta för såväl vind och nederbörd. Vid basen av bergens nordsidor är förhållandet omvänt, här är jordtäcket tjockare och marken fuktigare och hit når sällan solens strålar.

Död ved skapar nytt liv

Skogen varierar från mer eller mindre lövrika granbestånd på näringsrik mark till rena hällmarker där tallen är det dominerande trädslaget. Bitvis finns det gott om död ved i området, till glädje för en stor mängd vedlevande insekter och svampar. Ullticka är en av de vedlevande svamparna som trivs på döda, liggande granstammar. Insektslarverna i veden är också ett välkommet skafferi för den tretåiga hackspetten och andra fåglar. I området finns även gott om sumpskogar, där det främst växer lövträd som björk och al. I dessa partier med hög luftfuktighet finns det gott om fuktkrävande mossor och lavar, som exempelvis brunpudrad nållav.

Fornborg

Uppe på Borgaberget finns lämningarna efter en gammal fornborg. Den består av två inre och en yttre stenvall och omges till stor del av branta stup och blockrika rasbranter. Från borgen har du vidsträckt utsikt över Tiveden. Denna fornborg och byggdes någon gång under järnåldern (500 f.Kr.-1050 e.Kr.) och är en av Örebro läns 35 fornborgar. Varför borgen byggdes kan vi bara gissa. Kanske var den tänkt att fungera som tillflykt i orostider, som en militär garnison eller någon form av kultplats?

Fornborgar fascinerar människor och det finns något spännande och mystiskt omkring dem. Hur såg de ut? Vad har de använts till? Vem använde dem? Från vilken tid är de?

 

Akvarell som visar murkonstruktion med överbyggnad i trä

Så här kan en fornborg ha sett ut. Illustration: Margareta Hildebrandt

Många fornborgar i Mälardalen

I Norden finns närmare 2 000 fornborgar och av dessa finns drygt hälften i Sverige. I olika områden i Sverige finns olika typer av fornborgar och de tätaste koncentrationerna finns i Mälarbygden, längs Västkusten, i Östergötland och norra Småland. På Öland och Gotland finns också så kallade låglandsborgar och de skiljer sig ganska mycket från fastlandets borgar.

De första forskarna

Fornborgarna har fascinerat människor genom århundradena. Det var redan på 1600-talet som de allra första noteringarna om landets fornborgar gjordes. Då koncentrerade man sig främst på att inventera var borgarna ligger och hur de ser ut. På 1930-talet och framåt tog man steget till att börja undersöka borgarna. De första arkeologiska undersökningarna utfördes av arkeologer såsom Ivar Schnell, Sten Anjou, Arthur Nordén och Mårten Stenberger.

Vad finns det för olika borgar?

Man har genom tiderna valt att dela in fornborgarna på olika sätt. Det tidigaste är en ren beskrivning av hur vallarna ser ut. Finns det en, två eller tre vallar och har man tagit hjälp av bergsbranter för att bygga upp borgen? Sedan började man intressera sig lite mer för var borgarna är placerade i naturen. Är de byggda högt uppe på ett berg? Eller finns de nere på låglandet? Därefter började man intressera sig mer för deras funktion. Kan man tänka sig att människor sökt skydd i borgen? Finns det många fornlämningar i närheten? Ligger platsen nära farleder/vattenvägar där man haft bra uppsikt över vilka som färdats över vattnen? Har de använts som gravplatser eller är de mer av religiös betydelse? Har man kanske använt borgen till att bo i?

Vad har man använt borgarna till?

Man trodde länge att alla fornborgarna var tillflyktsplatser under oroliga tider och då främst under folkvandringstiden (400–550 e.Kr.). Då fanns inte tankarna på att borgarna kunde ha byggts utav andra orsaker än yttre hot och det trodde man länge. Idag finns flera forskare som har nya teorier kring dessa fornborgar. Att kalla alla platser för fornborgar är inte helt rätt men de är ofta registrerade som fornborgar i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister. Andra namn som används är vallanläggningar eller hägnader. Många borgar har använts som skydd i oroliga tider. Andra borgar har använts mer under religiösa och kultiska former. Platserna ligger ofta på högt belägna platser och man har haft bra uppsikt över omgivningen. Det har varit en naturlig utsiktsplats som använts till att spana efter signaler i landskapet och från andra fornborgar i närheten. Vilken anledning borgarna än har byggts för så har de varit en betydande plats i landskapet och de har samlat många människor.

Örebro läns fornborgar

I Örebro finns 34 registrerade fornborgar. De flesta ligger i höjdläge och har utsikt över områden runt omkring. Vissa borgar har uppsikt över flera borgar medan andra endast ser över till en annan borg. Många av fornborgarna ligger i Kilsbergen längs med kanten och de blickar alla ut över Närkeslätten, exempelvis Borgaresjö skansar, Tistaborg, Ullavi klint. De har inte haft den främsta kontakten med varandra utan de har istället blickat ut över slätten och de fornborgar som ligger på ett band i södra delen av slättområdet, exempelvis Tarstaborg. Dessa fornborgar blickar i sin tur tillbaka mot Kilsbergens fornborgar.

Tillgänglighet

Borgaberget hör till nivå 1 i Länsstyrelsens nivåläggning av länets naturreservat, vilket innebär att reservatet har vildmarksprägel och saknar friluftslivsanläggningar.

Läs mer om nivåläggningen och skötsel av skyddad natur

Aktuellt för detta besöksmål

Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.

Föreskrifter

I naturreservatet är det förbjudet att:

  • borra, hacka, spränga, gräva, rista, måla eller på annat sätt skada berg, jordytan, sten eller block, eller att flytta eller bortföra sten eller block,
  • framföra motordrivet fordon,
  • fälla, bortföra eller på annat sätt skada levande eller döda, stående eller omkullfallna träd och buskar,
  • skada vegetationen t.ex. genom att plocka eller gräva upp växter såsom ris, gräs, örter, mossor eller lavar och svampar,
  • medvetet störa djurlivet,
  • utan Länsstyrelsens tillstånd samla in växter, djur, lavar eller svampar,
  • utan Länsstyrelsens tillstånd sätta upp permanent tavla, skylt, affisch, eller därmed jämförlig anordning eller att snitsla spår,
  • utan Länsstyrelsens tillstånd använda området för organiserad tävling eller övning, lägerverksamhet eller liknande,
  • utan Länsstyrelsens tillstånd utföra vetenskapliga undersökningar eller bedriva miljöövervakning som innebär markering, insamling, fångst eller annan påverkan på naturmiljön.

Men det är tillåtet att:

  • plocka bär, matsvamp och blommor för eget behov, dock ej fridlysta eller rödlistade arter.

Allemansrätten – det här får du göra i naturen

I Sverige har vi allemansrätt, det innebär att du får utöva friluftsliv och röra dig fritt i naturen så länge du inte stör eller förstör.

Friluftsliv och allemansrätt
Träd och moln. Illustration

Fakta

Kommun: Askersund

Beslutsår: 2019, utvidgad 2020

Areal: 39 hektar

Markägare: Enskilda

Reservatsbildare: Länsstyrelsen

Reservatsförvaltare: Länsstyrelsen

Beslut bildande naturreservatet Borgaberget 2019 Pdf, 923.2 kB.

Beslut utvidgning naturreservatet Borgaberget 2020 Pdf, 7.2 MB.

Skötselplan naturreservatet Borgaberget Pdf, 923.2 kB.

Hitta hit

Naturreservatet Borgaberget ligger 5 km sydväst om Askersund, knappt 2 km nordost om Dohnafors. Ingen väg leder ända fram till reservatet.

Kontakt

Länsstyrelsen i Örebro län

Telefon: 010-224 80 00

Landshövding

Lena Rådström Baastad

Besöksadress

Stortorget 22

Postadress

701 86 Örebro

Organisationsnummer

202100-2403

Följ oss