Amboberget

Naturreservatet Amboberget höjer sig högt över det omgivande landskapet. Bergbranten är drygt en och en halv kilometer lång och det finns flera kraftiga stup omväxlande med rasbranter och blockiga sluttningar. På sina håll är utsikten hänförande.

Gamla, svårtillgängliga tallar

Skogen är till största delen mycket gammal. I bergbranterna växer mest tall, men också björk, asp och rönn som på hösten ger Amboberget en färgrik skrud. På krönet växer barrskog med över 300 år gamla tallar. I äldre tider brann milor i skogen nedanför berget, än i dag syns rester efter kolbottnar och kolarkojor där. Träden på höjden var svårtillgängliga och lämnades däremot ifred.

Mytomspunna fåglar

I den orörda och ödsliga naturen trivs fåglar som korp och spillkråka. Lyssna! Då hör du säkert korpens sträva och skorrande korrp-korrp eller spillkråkans långt utdragna, klagande läte. Fåglarna är lätta att känna igen, spillkråkan är helt svart förutom den klarröda hjässan, den storvuxna korpen är svart likaså och har en böjd och kraftig näbb. Båda fåglarna ansågs förr varsla om dåligt väder. ”När du hör korpen skrika och han flyger söderut, har han snön i röven” är en utrycksfull gammal Närke-spådom, spillkråkan har många folkliga namn som regnkråka och illvädersfågel. Lokalt kallades den också kilspett.

Den enes död – den andres bröd

Svårare att få syn på är den gråguldglänsande asppraktbaggen, vars larver lever i barken på solbelysta gamla aspar. Riktigt grova aspar har blivit en bristvara i vår natur och därför får de insekter som är beroende av trädet allt svårare att överleva. Larven är mums-mums för områdets hackspettar, som livligt hackar i stammarna på jakt efter de näringsrika godbitarna.

Tillgänglighet

Amboberget hör till nivå 1 i Länsstyrelsens nivåläggning av länets naturreservat, vilket innebär att reservatet har vildmarksprägel och saknar friluftslivsanläggningar förutom Bergslagsleden som passerar genom reservatet.

Läs mer om nivåläggningen och skötsel av skyddad natur