Grönbo
I Grönbo möter du en spännande gammelskog med mossar och hällmarker, skogar och sjöar. Det finns gott om både block och döda träd i skogen, till glädje för en mängd växter, svampar och djur. Glöm inte svampkorgen om du kommer om hösten, det lönar sig att hålla utkik efter skogens guld!
Spåren efter den stora skogsbranden
En stor skogsbrand drog år 1914 fram öster om sjön Ämten, Spannarbodabranden, vars framfart tydligt har format den skog vi ser idag. I reservatet finns många spår efter branden, exempelvis brända stubbar och ett stort inslag av lövskog med framför allt björk och asp. Branden begränsades i väster av sjön Ämten, varför skogen väster om sjön är betydligt äldre, upp till 150 år. Denna del har också betydligt frodigare växtlighet än den östra, delvis beroende på skogsbranden som brände upp det översta bördiga markskiktet öster om Ämten. Spannarbodabrännan var den största branden innan Hälleskogsbrännan i Västmanland 2014, 100 år senare.
Älgar, lämlar och en praktfull fjäril
Området består huvudsakligen av lövrika barrskogar med hällar och stora myrmarker. Ett karakteristiskt inslag är de storblockiga och svårframkomliga områdena med mycket asp som lyser gult och orange i skogen på hösten. Grönbo ligger mitt i övergången mellan det sydliga och det nordliga barrskogsområdet. Skogslämmeln är typisk för området och närmar sig här sin sydliga utbredning i landet. Älg, rådjur, mård, hermelin och skogshare är några av de djur som lever här. I Sverkestaån finns utter. På Torshällsmossen kan du under maj-juli hålla utkik efter Frejas pärlemorfjäril som flyger med orangeröda vingar.
Bävern - en energisk landskapsingenjör
Bävrar är duktiga på att dämma upp vattendrag och möblera om i landskapet. Något som vi kan se tydliga exempel på norr om sjön Ämten. Området som sträcker sig åt nordväst mot Sverkestaån har varit översvämmat. När bävrarna sedan lämnade dammarna bröt vattnet igenom och området blev torrlagt. På det sättet skapas nya unika miljöer i landskapet. De döda träden står kvar och befolkas av insekter som lockar till sig fåglar som hackspettar och mesar.
Järpen trivs i Grönbo
Här i områdets flerskiktade skogar, med träd i olika åldrar och höjder, hittar järpen skydd undan rovfåglar. Här finns även gott om al, vars hängen är deras favoritmat under vintern. Till skillnad från de flesta fåglar lever järparna i par större delen av året, utom tiden för ruvning, kläckning och tills kycklingarna är flygga, det vill säga när de är redo att lämna boet.
Poplära döda träd
Där det finns gott om döda träd finns det god chans att få se eller höra hackspettar. De hittar nämligen gott om smaskiga larver i de döda träden. Här finns bland annat mindre hackspett, spillkråka och och med den sällsynta tretåiga hackspetten. Döda träd erbjuder också bohål åt många fåglar, som exempelvis pärlugglan. Bland insekterna är smal skuggbagge en av områdets rariteter. Den är beroende av en ständig tillgång till nyligen död tallved och gynnas bland annat av återkommande bränder. I reservatet genomförs numera planerade naturvårdsbränningar.
Brukade bergslagsskogar
Grönbo rymmer många spår efter människors liv och arbete. Stenrösen visar var marken har varit odlad och är du observant ser du stenröjda vägar och rester efter kolbottnar. De berättar om den intensiva kolning som pågick i området ända in på 1930-talet. I kolmilor förvandlades virke till träkol som gick åt i stora mängder i traktens hyttor och bruk. Under denna tid grävdes många diken i skogen för att få fram mer virke. Dikena grävdes för hand men gav inte stora resultat. Sverkestaåns stränder användes fram till och med 1800-talet som ängsmark och själva ån var fram till 1934 allmän flottled. Under 2020-talet återställdes en stor del av områdets våtmarker.
Vetenskapligt forskningsområde
Inom naturreservatet bedrivs vetenskaplig forskning av Grimsö forskningsstation som inkluderar långtidsstudier.
Internationellt värdefullt Ramsarområde
Sverige har utsett området kring Getapulien-Grönbo som ett Ramsarområde. Ramsarkonventionen är ett internationellt avtal med syfte att uppnå bevarande och hållbart nyttjande av våtmarker. De länder som undertecknat konventionen ska bland annat utse de mest värdefulla våtmark- och vattenmiljöerna i landet som Ramsarområden och se till att de bevaras.
Brand som naturvårdsskötsel
Förr var skogsbränder en vanlig företeelse i våra skogar, här och var i reservatet hittar du spår på gamla tallar efter äldre skogsbränder. Brand är en nödvändighet för ett stort antal växter och djur, som genom årtusenden har anpassat sig till den livsmiljö som branden för med sig. För att gynna och bevara områdets brandgynnade arter genomför Länsstyrelsen kontrollerade naturvårdsbränningar i naturreservatet.
Aktuella naturvårdsbränningar
Under april-augusti 2024 planeras en naturvårdsbränning i naturreservatets östra del. Bränningsområdet omfattar cirka 60 hektar och utgörs av en skog-myrmosaik med i huvudsak barrblandskog på moränmark i ganska flack terräng med inslag av svagt kuperad mark.
Bränningsplan Grönbo med karta Pdf, 7.3 MB, öppnas i nytt fönster.
Life2Taiga
Under åren 2022-2028 ingår delar av området i ett projekt med naturvårdsbränning i fokus, Life2Taiga.
Tillgänglighet
Det finns inga markerade leder i reservatet. En rastplats med eldplats finns vid Sverkestaån strax väster om parkeringen.
Finns det ved?
Ved finns vid eldplatsen. Tänk på att elda med måtta, så att veden räcker även till kommande gäster. Veden fylls på regelbundet men vi kan inte garantera tillgången i varje stund. Vill du vara säker på att kunna elda - ta med egen ved. Det är inte tillåtet att elda med pinnar och grenar från skogen i reservatet.
Aktuellt för detta besöksmål
Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.
Föreskrifter
I naturreservatet är det förbjudet att:
- borra, hacka, spränga, gräva, rista, måla eller på annat sätt skada berg, jordytan, sten eller block, eller att flytta eller bortföra sten eller block,
- framföra motordrivet fordon, med undantag för vägen fram till Hålldammen,
- fälla, bortföra eller på annat sätt skada levande eller döda, stående eller om- kullfallna träd och buskar,
- elda annat än medhavd eller av reservatsförvaltaren tillhandahållen ved,
- skada vegetationen t.ex. genom att plocka eller gräva upp växter såsom ris, gräs, örter, mossor eller lavar och svampar,
- cykla på markerade vandringsleder,
- rida på markerade vandringsleder,
- märka upp eller anvisa nya leder i terrängen eller på karta,
- medvetet störa djurlivet,
- utan Länsstyrelsens tillstånd arrangera idrottstävling, läger eller liknande,
- ställa upp husvagn eller husbil över natt annat än längs Hålldammsvägen och inte mer än en natt,
- utan Länsstyrelsens tillstånd samla in växter, djur, lavar eller svampar,
- utan Länsstyrelsens tillstånd sätta upp permanent tavla, skylt, affisch, eller därmed jämförlig anordning eller att snitsla spår,
- utan Länsstyrelsens tillstånd utföra vetenskapliga undersökningar eller bedriva miljöövervakning som innebär markering, insamling, fångst eller annan påverkan på naturmiljön.
Serviceinformation
Fakta
Kommun: Lindesberg
Bildat år: 1992, ändrat 2022
Areal: 490 hektar
Markägare: Naturvårdsverket
Förvaltare: Länsstyrelsen
Reservatsbildare: Länsstyrelsen
Natura 2000: området ingår i EU:s nätverk av skyddad natur, SE0240032 Grönbo
Ramsar: Området ingår i den globala naturvårdskonventionen Ramsar
Läs mer om ramsarområdet Getapulien-Grönbo (ramsar.org) Länk till annan webbplats.
Beslut bildande av naturreservatet Grönbo Pdf, 649.6 kB.
Hitta hit
Från Lindesberg till rastplats vid Sverkestaån: kör österut på Köpingsvägen 859. Efter ca en mil vid Kåfalla, sväng vänster mot Rambsberg. Tag vänster igen efter 600 m (väg 847) och forsätt 1 km och tag höger vid skylt mot Grönbo, där du tar Sundbobruksvägen norrut. Vid Sundbobruk, håll höger in på Hålldamsvägen. Efter ca 800 m är du framme vid parkering och rastplats. Ytterligare en parkering finns öster om Grönbo vid Sjöfallsberget längs Iskarbovägen.
NATURliga möjligheter - företagens guide till naturreservaten