Nedre Sävälven

I naturreservatet Nedre Sävälven möter du en mosaik av gamla artrika skogar, myrar och blockrika marker. I skogen berättar kolade stubbar om forna skogsbränder. Den markerade stigen leder dig ut i vildmarken, där en lång rad sällsynta växter och djur har sitt hem.

En variationsrik gammelskog

Naturreservatet Nedre Sävälven ligger som en vildmarksö i ett hav av rationellt och storskaligt brukad skogsmark. Skogen är gammal och fungerar som en fristad för många arter som inte kan överleva i våra moderna produktionsskogar. Här möter du träd i alla åldrar såväl som döda och döende träd. Barrträden är vanligast men det finns även gott om lövträd. De äldsta träden hittar du i branter och kring blockansamlingar.

Spår efter skogsbränder

Kolade stubbar vittnar om tidigare bränder här i skogen. Brandspår finns även på en del äldre, levande tallar, i form av kilformade sår i barken, så kallade brandljud. Brand är ett naturligt inslag som bidrar till skogens artrikedom, genom att skapa död ved och plats för nya generationer växtlighet. Efter en brand är det lövträden som är först ut med att slå rot, ett lövrikt område kan därför vara ett spår efter en tidigare brand. För att behålla gammelskogens höga värden och hotade arter kommer planerade naturvårdsbränningar genomföras i reservatet.

Sällsynta svampar och lavar

Döda och halvmurkna träd finns det gott om i reservatet, till glädje för en lång rad svampar, mossor, lavar och insekter. Vedticka, granticka och gränsticka är några av de svampar som ser till att veden i gamla döda granar bryts ner. Den brunpudrade nållaven trivs på rötade björkstubbar. Likt tomteskägg hänger olika hänglavar från trädgrenarna, som garnlav, violettgrå tagellav och olika skägglavar. Norsk näverlav hittar vi normalt på stenar och block men lever här även som epifyt, det vill säga på trädstammar.

Hackspettar och liten orkidé

I områdets skogar och på myrar trivs många fåglar. Den tretåiga hackspetten och spillkråkan låter sig väl smaka av alla de skalbaggslarver som lever i den döda veden. Tjäder och duvhök är andra arter som du kan stöta på. Håll uppsikt i skuggiga lägen eller på mossiga stenar, där kan du sommartid hitta den lilla orkidén knärot.

Människan och skogen

Stubbar och kolbottnar vittnar om traktens långvariga bergsbruk, där Hällefors bruk länge var den dominerande markägaren. Vägen väster om älven använder banvallen från järnvägen som år 1930 drogs mellan Gravendal och Hällefors bruk. Även finska nybyggare har nyttjat traktens skogar. Om dem minner flera finskklingande ortnamn i närområdet.

Fuktiga älvstränder

Sävälven slingrar sig söderut och delar reservatet i två halvor (själva älven ingår inte i reservatet). I älven finns mindre forspartier och spår efter äldre tiders flottning. De flacka älvstränderna består av mestadels av myr och gungfly. Nära älven växer även några gamla krokiga och senvuxna tallar. Forsärlan är en av de fåglar som häckar i anslutning till älven.