Telebäckdalen

I Telebäckdalen natur­reservat finns mycket gammal tallskog, nästan är orörd av människan. Den urgamla skogen är inte så tät och växer på Sonfjällets östra slutt­ning. Det är inte långt från Sonfjällets national­park. Missa inte att ta en tur i den djupa sänkan, bäckravinen Tele­bäcken. Har du tur kan du hitta hallon där inemellan de gamla granarna.

Telebäcken delar upp reservatet i två delar. I norr är det mer gles tallskog som fått växa ostört under mycket lång tid, den är urskogsliknande. I sydväst är det fuktigare. Där trivs granskogen.

Viktig tallskog

I tallskogen finns flera intress­anta arter. På marken växer till exempel många ovanliga svampar. De trivs tack vare att skogen har fått stå orörd under lång tid.

Vi vet också att det brunnit en del här. Det kan vi se på att stammarna är svarta här och var. Det kan också finnas märken, skador på stammarna som visar att det brunnit. De kallas för brandljud. Värmen från skogs­branden gör att barken faller av och veden kommer fram. Överlever träden branden läker såren igen så sakteliga. Tallar har extra tjockbark och överlever oftare bränder än vad granar gör.

Telebäcken

Är du mera intresserad av gran ska du bege dig ner i dalgången till Telebäcken. Här i den fuktiga bäckravinen växer hög granskog. Många av dem riktigt gamla och har grova stammar.

Du kan också se många kull­fallna gamla granar. De bryts sakta ner i olika stadier. På de döda kullfallna granarna trivs många svampar.

Tack vare att marken är så fuktig har faktiskt också granarna klarat sig trots skogsbränderna.

Bra med näring

Det är inte bara fuktigare här i dalen längs Telebäcken. Det är också mera näring här. Den goda näringsrika jorden gör att du kan hitta hallon. Också växten torta trivs här precis som gräset hässlebrodd och lappsyra.

Intill dalen är marken inte lika näringsrik. Det beror på att berg­arten kvartsit som finns här är mycket hård men kan trots det vittra sönder. Marken blir surare och där trivs inte växter så bra.

Spår av människor

Inte så långt ifrån reservats­gränsen finns det gamla fäbodar. Både Ryvålvallen och Rykojan har undersökts och beskrivits av oss på Länsstyrelsen. Därför vet vi bland mycket annat, ungefär de gamla vackra byggnadernas ålder.

Du kan också se att man huggit ner skog i den södra delen av Telebäckdalen. Det finns här och var många stubbar efter dimen­sions­avverkningar. Det var ett vanligt sätt att fälla träd på förr. Man valde ut de största träden och lät de andra vara kvar. Därför kunde skogen fortsätta växa rätt ostört. Du kan se träd i olika åldrar. En del är döda och står kvar, andra har fallit ner på marken.