Djupdalsbäcken

Om du antar utmaningen att ta dig fram i en bäckravin där det bitvis är svårt att gå, kan du få uppleva många sällsynta och vackra växter, lavar och svampar.

Djupdalsbäcken slingrar sig genom området. Foto: Länsstyrelsen Jämtlands län

Djupdalsbäcken

Rakt igenom naturreservatet, från väster till öster, rinner Djupdalsbäcken djupt nedskuren i marken. Du kan följa den en sträcka på två och en halv kilometer där omgivningarna sluttar brant ner till bäcken. Längs bäcken växer mest gran men även en hel del lövträd som sälg, asp och björk.

Orörd skog

Eftersom skogen fått sköta sig själv under lång tid så finns det träd i olika åldrar. Du kan få syn på gamla tallar som överlevt sista skogsbranden, granar som fått leva hela sina liv på samma plats men även många lövträd.

På något ställe är inslaget av lövträd så stort som 60%. Det kan bero på att de första lövträden som växte upp efter senaste skogsbranden fått stå kvar och inte konkurrerats ut av granar som brukar tränga bort lövträden.

Om du tittar noga finns spår efter människans framfart. I bäckravinens botten syns stubbar efter avverkning av ett fåtal träd och i nordöstra hörnet av naturreservatet finns tydlig påverkan från modernt skogsbruk.

Dessutom ingår naturreservatet i flera samebyars betesmarker för sina renar.

Livgivande döda träd

Du kan få se områden med liggande döda träd där nedbrytningen till mull pågått under olika lång tid. Vissa liggande träd syns knappt då de är övervuxna av mossor och lavar.

Ofta är de döda träden, både liggande och stående, ett populärt tillhåll för olika insekter som lever på ved. Finns det insekter så kommer gärna fåglar också hit. De livnär sig på insekter.

I sydost, på höjden Sörkrångens sluttningar, finns många fällda träd från stormen Ivars framfart 2013.

Brandspår

På höjdlägena kan du se tydliga spår efter skogsbränder. Det är mest gamla tallar som blivit skadade i barken långt ner på stammen, så kallade brandljud. Är du observant hittar du även högstubbar med kolsvarta inslag.

Många sällsynta växter

Eftersom skogen fått sköta sig själv under lång tid så kan du hitta många sällsynta arter av vedsvampar, lavar och mossor. Men även en hel del ovanliga kärlväxter som trivs i marker med kalk i. Hela 39 stycken finns upptagna i den nationella rödlistan. Det är en lista över de arter som är sällsynta och finns i så få exemplar att de håller på att försvinna. Vad sägs om arter med namn som trådbrosklav, gräddporing, praktklipptuss och skogsfru.

Värdefull natur

Drygt 80 hektar av naturreservatet har så värdefull natur att det klassas som naturtyper som är viktiga att bevara. Det är naturtyperna skogbevuxen myr och västlig taiga som gör att området ingår i det Europeiska nätverket för värdefull natur, Natura 2000.

Aktuellt för detta besöksmål

Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.

Föreskrifter

Välkommen till Djupdalsbäcken. Tänk på att det i reservatet inte är tillåtet att:

plocka och samla in arter av olika slag, med undantag av bär och matsvamp.
klättra i boträd, uppehålla sig nära rovfågelbo, lya eller gryt, samla in djur eller på annat sätt medvetet skada eller störa djurlivet.
göra åverkan på mark, block, växtlighet, torrträd eller annan död ved.
göra upp eld annat än med medhavd ved.
framföra motordrivet fordon i terräng.

Utan Länsstyrelsens tillstånd är det förbjudet att:

genomföra eller bedriva organiserat friluftsliv, tävlingar, lägerverksamhet, militär övningsverksamhet eller andra organiserade arrangemang.
genomföra vetenskapliga undersökningar som innefattar insamling av arter eller har annan påverkan på naturmiljön.

Andra regler gäller om du vill bedriva någon form av verksamhet i området, se aktuellt reservatsbeslut för fullständiga föreskrifter. Det kan också finnas andra lagar att ta hänsyn till, exempelvis rennäringslagen.